Broder Daniel - Shorline

Jag bara ryser jag hör den här låten.. Man måste höra den för att förstå.

Jag känner så här inför livet, med Sundsvall.

Jag älskar stjärnor? Detta kanske redan är bevisat flera gånger om, men alla kanske inte hade klurat ut det! Jag gillar helt vanliga stjärnor mest, helst bara konturer.

Jag har fyllt min kropp med 6 stjärnor och fleer ska det bli! En sjärna är en stjärna och något som aldrig kommer bli fult och 'gå ur tiden'.

Jag får ofta frågan varför jag har stjärnor tatuerad på min kropp, och det bästa svaret är ju självklart:"för att jag är en stjärna!".

  

 

Randy Robinson (Mickey Rourke) med artistnamnet "The Ram" är en nersliten wrestlare vars karriär och liv sett sina bästa dagar. Han försöker ta kontakt med sin förfrämligade dotter Stephanie (Evan Rachel Wood) men misslyckas totalt och försöker också få kontakt med en kvinna i form av stripdansösen Cassidy (Marisa Tomei) men även detta går snett.

Till slut anser "The Ram" att han inte har något annat än wrestlingen kvar, även om det blir hans död.

*

The Wrestler är verkligen ingen glad film, Randy är en ensam man och har bara wrestlingen i sitt liv. Filmen är mycket sorglig, man lider med huvudrollsinnehavaren även fast han själv har förstört mycket med förhållandet till sin dotter.

Randy tycker att wrestlingen är allt, även fast han får en hjärtattack och är nära att dö så kan han inte slitas från ringen.

Alla skådisar är bra, men Mickey Rourke är den bästa. Utan honom i den här filmen hade den nog misslyckats totalt.

Man undrar vad som händer i slutet, det är sånt där slut där man själv får fundera på vad som händer med Randy.

Om du har sett filmen, vad tror du händer?

Jag rekommenderar verkligen den här filmen, men var beredd på lite magknip och mycket känslor som rör sig i kroppen!

trailer

"..Jag hatar att lämna människor, att lämna de som jag inte längre anser är bra för mig eller som gör mig illa. Även fast jag blir illa behandlad så blir jag ledsen.

Jag har alldeles för många vänner bakom mig, som valt att säga hejdå till mig eller jag har valt att säga hejdå till dom. Oavsett om det är personen själv eller jag som valt det så känns det fortfarande.

Jag undrar hur människor tänker när de lämnar mig, slutar prata med mig helt plötsligt. Jag har haft människor i mitt liv som har varit helt fantastiska, som jag brytt mig om och aldrig velat mista. Men ändå så går dom. Och jag får aldrig något svar på den frågan, varför gick du?

Det har kommit in alldeles för många människor i mitt liv som plötsligt har gått sin väg. Helt utan känsla och tårar. Hur mycket gillar man mig om man gör något sådant?

 

Att bli lämnad är lika illa som att lämna någon.

Att lämna någon man håller kär, som man gillar men som kanske inte riktigt passar in för stunden, eller någongång.

Att se en person som man gillar bli ledsen och kanske gråter är nog det värsta, att säga att 'det funkar inte' och se ansiktsuttrycket.

 

Jag har lärt mig att allt inte ska gå lätt i livet, det ska komma gropar och dalar för att solen sedan ska kunna titta fram. Vägen dit är ibland lång men värt det när man känner själv att man får må bra.

Men att människor ska bli sårade på vägen är aldrig, och kommer aldrig att bli för mig - något som är bra.."

  

Three 6 Mafia feat. Tiësto - Feel It

Snart har jag nog lyssnat sönder den här låten.. Men jag tycker den är så sjukt bra och jag lyssnar alltid på den minst fem gånger innan jag ska ut på krogen, haha! De fränaste svarta männen jag sett alltså, sjukt snygg video oxå.

  

  

  

  

  

..Bella iväg till jobbet!

Kom nu ihåg att jag jobbar 13 timmar om dagen hela helgen, så det kanske inte blir lika många inlägg som vanligt, men det blir inlägg iallafall! Jag hoppas ni håller ut och gillar läget ändå.

Jag hoppas att de nya läsarna vågar titta in här igen, så om ni har lust får ni gärna kommentera och ge förslag som ni vill att jag ska skriva om något speciellt, eller ställa frågor. Efter inlägget "Vi är alla rädda" så står det still i mitt huvud. Och ändå har jag enorm skrivarlust! Jag har många tankar och åsikter om nästan precis allt, så det borde väll vara lätt, bara jag får lite hjälp.. :) 

Nu ska jag fixa lite innan jag går iväg till bussen.

Ha en härlig fredag mina vänner, puss! ♥

Idag har jag rört på fläsket, skönt som fan med lite frisk luft, helst eftersom jag är ganska så trött idag (må jag somna i vettig tid ikväll!!!). När jag vaknade så käkade jag lite sen gick jag en promenad till Ica för att handla lite käk och sånt som jag behöver till jobbet i helgen. När jag kom hem så kickade min enorma nikotinlust igång, så det blev en promenad till. Jag har varit nyttig och onyttig på en och samma gång, jag antar att livet ska vara så. Ikväll blir det lugna puckar, Criminal Minds såklart!

På tal om inget så fick jag äntligen lite sällskap i mitt annars så oerhört roliga liv, M kom hit igår och roade mig lite. Vi var väll med varann i två timmar sen blev jag så trött (jag är rolig jag!!). M:et behövs så det inte väcker så stor uppståndelse och missförstånd uppstår. Ibland känns det så oerhört jobbigt och lite smått onödigt att behöva förklara allt. Så ni får nöja er, helt enkelt.

Föresten, jag märker att jag titt som tätt får nya läsare och visst är det roligare om man vet något om personen bakom bloggen? Om ni är sugna på att veta något mer om mig så kan ni kolla på "Jag och mig själv" kategorin. 

Jag känner själv att det finns två sidor i mig, den seriösa och den icke seriösa. Sånna här typer av inlägg är inte så seriösa. Men visst är det tråkigt om allt är seriöst? 

Jag sitter här fullproppad med mat i magen. Jag funderar om jag är gravid med trillingar eller nått, det känns inte som att jag käkar för en person. Snart rullar jag fram, även i uppförsbackar!

Puss.