Tänkte göra ett liknande inlägg som när jag var i Stockholm för någon vecka sedan så here go!:

Tisdag - Going down town

Resedagen! Det gick faktiskt väldans fort, jag fick ett eget säte på bussen dessutom (LYCKAAA!!). 

Åkte till hotellet och lämnade väskorna, samt fixade oss lite. Tänk er Fawlty Towers, Pang i bygget när ni tänker på hotellet vi bodde på.. Jäklar i min låda vad dåligt det var, haha! Tur att man bara sover där. 

Åker in till stan i spöregn, tappar min mobil så den slutar fungera, får panik, träffar brorsan och Lena och käkar tacobuffé på Vasa's :) Det slutar regna, min mobil funkar igen och vi åker båten till Gröna Lund, för att se Flogging Molly. När vi är framme börjar det spöregna igen. Ooooohh.. Vi var där en halvtimme innan och jag trodde jag skulle avlida av tråkighet. Fattar inte hur man orkar med sånna där nöjesställen, det var barn och fjortisar överallt. 

Och snygga män, som tur var. 

Efter andra låten ungefär slutar det regna, så man kan stå och kolla 'på riktigt'. Dom var riktigt jävla bra alltså! Det kändes som man var på en irländsk pub och dom bara röjde och öste och hela publiken dansade, har nog aldrig sett folk dansa så, förutom på Hoffkonserterna. Det var riktigt ballt alltså, ett plus i kanten var att sångaren var så himla rolig. 

Han fick hela publiken att visa långfingret till Moneybrother som satt på vipgrädden.

Det var en rolig konsert, och jag är nog lite mer kär i Irand och musiken efter det!

Efter konserten drog vi till Harry B. James, där fick vi skåda två band till! Riktigt kul och bra! 

Andra bandet så hörde jag en röst.. En riktig fin röst.. Och jag tänkte; "jag måste se karln, han måste ju se ut som en riktig man som jag gillar!"

Jag går och kollar.. Och det är en brat. 

Alla fördomar bara kastade sig emot mig, jag fick se sanningen en aning, och pimplade därefter ännu mer rosé. Men visst är det nyttigt att få en realitycheck. Alla ser inte ut som Dregen. Tyvärr.

Blev jätte full, hamnade på donken, väckte Snuff på natten, pratade om konstiga saker, ville se på film, däckade.

       my kind of family

Onsdag

Jaa, jag vaknade INTE bakis.

Eller nu ljög jag. 

Jag var bakis som ett svajn! Mådde inte alls okej. Men tog mig i kragen, åkte till Söder och träffade mamma och Staffan, käkade en korv. Rökte som fan för att mitt humör var inte med mig. 

Träffade gullbrorsan och så åkte vi till Djurgårn' och picknickade, det var mysigt! (förutom allt bajs och myror + gråa moln titt som tätt). 

Jag var inte alls pepp inför konserten, var mongo trött, mådde illa och ville inte alls tänka på att jag skulle behöva stå i hundra år. 

Men tur som fan så försvann det rätt snabbt efter några glas vin och en jävla sprintur från bajamajan till sidan av scenen gick ännu snabbare. 

HELVETE vad bra dom var, Foo Fighters!

Det tog en liten stund innan de riktigt kom igång - men när de väl gjorde det ville de aldrig sluta. Dave Grohl är en riktig posör, man ser att det är han som leder bandet och peppar upp dom. Han var dessutom riktig rolig!

Mitt i allt så var det underbara gitarrsolon och trumsolon, det verkade aldrig som de ville sluta lira just så. Underbart! 

Något jag riktigt rös av var när låten Best of you slutade, och det blev allsång x2 i publiken. Dave skrattade och log (samt tuggade sitt tuggummi) och sa "när fan ska ni sluta?! vi har faktiskt fler låtar!"

Det var en grym konsert, de gick inte av scenen heller, utan öste över 2 timmar - "varför ska jag gå av scenen, stå bakom scenen 20 sekunder och andas lite, för att sedan gå upp igen? Då öser vi hellre!"

Det var hårdare än vad jag trott, då jag tycker att vissa låtar är riktiga meslåtar. Jag kan tänka mig att det blev lite väl hårt för vissa.. Men det var skönt att de bara öste på och inte fjollade sig, haha! 

Jag är glad att jag fick se dom, och skäms en aning för jag inte alls var pepp innan. Med lite nackont, drag i vaden (vaddrag!) och en fin ny tshirt rikare så somnade jag väldigt gott på den natten :)

Ps. Gitarristen Pat Smears hade svenska flaggan målad på gitarren. Ds.