Och här sitter man med sälkroppen och väntar på skräpmat. Det är en sån dag idag, en onsdag!! Men man får vara bakis efter en riktig rockkonsert.. 

Det är faktiskt ganska sjukt att man sett Motörhead, ett av världens största band. Jag insåg hur tur man har som har musiken i sitt liv, hur man uppskattar live musik. Även fast just Motörhead inte är mina favoriter så överaskade dom mig väldigt positivt. Det var inte som jag trodde. Jag älskade hur dom blandade jätte hård rock med blues, jag älskar när Lemmy sjunger blues. 

Dom sa inte många ord utan körde på, det var fullt ös i den lilla lokalen. 

Men som vanligt är sitter Sundsvallspubliken som om det vore begravning.. Varför njuter ni inte?! Eller är dom paralyserade av musiken?! Jag skäms ännu en gång. 

Det var rätt högt, men inte så öronen trillade av. Det var första gången jag använde öronproppar och det sög, shit vad ljudet blev konstigt. När vi gick ut och hämtade jackorna så insåg jag hur jäkla högt det var egentligen, men det kändes inte likadant där inne. 

Jag är glad att jag gick på konserten, det var riktigt bra! :)

Efteråt skulle jag åka hem men mamma ringde precis så jag knatade till dallan där det blev Jack och cola i mängder.. Jag yrade mest runt och snackade med trevligt folk. 

När jag kom hem hade jag så ont i vaden (där jag tatuerat mig) så kunde ju inte sova..

Tur att kvällen avslutades bra ändå!

Nu är kvällen här, det var tusen år sedan jag fick biljetten men NU, på luciadagen så är rockbandet Motörhead åter i lilla Sundsvall. 

Det ska bli häftigt att se Lemmy och resten av bandet, men jag har inga förväntingar faktiskt. Eftersom det är det högsta bandet, på ljudnivå, så vet jag inte om man faktiskt kan ha några förväntningar. Jag hoppas det inte blir pannkaka av allt, och att man har vad herrn sjunger. 

Men det är grymt att ett sånt stort band vill komma hit (igen), och att man inser hur mycket Lemmy gillar sina fans även fast dom inte bor i stora städer.

Kan nog bli den fränaste upplevelsen på lucia iallafall!

Jag återkommer senare med hur konserten var, jag hoppas jag inte blir döv på köpet :)

Rock on! (för det ska jag görrrrrrrrraaa!)

Låten börjar efter 0.40

• Jag kan lyssna
• Jag kan diskutera på ett vettigt sätt
• Jag är mig själv, och har varit det sen jag föddes
• Jag kan tänka och klura ut hur kriminella tänker, varför dom gör som dom gör (detta är oftast ingen som orkar lyssna på för jag kan hålla på jätte länge..)
• Jag har en finfin humor
• Jag håller på världens bästa lag
• Jag går min egna väg - även fast jag inte riktigt vet vart jag ska
• Jag har en hög smärttröskel, att pierca sig och tatuera sig gör inte så ont som vissa tycker (nackdel eller fördel.. jag älskar att smycka min kropp..)
• Efter erfarenheter kommer ett bättre tänk, jag tror jag tänker annorlunda än de flesta i min ålder. Små saker bryr jag mig inte om, det finns större problem här i världen. 

Jag skall tatuera mig igen. 

Denna gång på inrådan av min tatuerare, haha. Det var lite kul faktiskt. 

Denna gång ska jag tatuera en av mina största kärlekar på benet. En kärlek som betyder väldigt mycket för mig. 

Så, vad är det jag ska göra då?

Här får ni några alternativ så får era hjärnor fundera lite, och kanske ni har rätt (ni vinner då något fint!)

1. Något med min familj

2. Något med mormor

3. Något med AIK

4. Något med Dregen

Medans ni gissar så njuter jag av den där tatueringsnålen, tjaråååå!

Idag har jag varit hos min söta mormor tillsammans med morsan. Min morbror var där oxå, precis när vi kommer innanför dörrn så hör jag mannen säga "du är ett kukhuvud!!". Haha, alltså han är så sjukt rolig och väldigt ful i mun den karln. Inte undra på att man blev som man blev, med sånna härliga släktingar..

Vi var där ett tag sedan handlade vi lite och nu är jag hemma hos mamma! Här ska jag sova inatt för jag ska till sjukhuset imorn, då slipper jag åka buss och hålla på. Jag är sjukt nervös inför det här.. Tur att jag har mamma vid min sida! Jag undrar vad doktorn säger och vad alla prover visar. Jag hoppas verkligen dom kan göra något åt min värk.

Jaja, nu ska jag känna lugnet här hemma :) Puss.

Man kan tro att jag är 70+ när man ska fylla i skiten..

Jag pillar på min piercingar. Jämt. Hela tiden. Jag vet inte om det är nått alla med piercingar gör, men för mig är det nått sätt att kolla så dom sitter där dom ska, haha. 

Jag har tappat kulor och stavar så många gånger så jag försäkrar mig bara..

Men det är rätt störigt, det är som ett tix.

+ Min egna underbara humor. För den är bäst. Såklart.