Det går en serie på tv om små skönhetsdrottningar, och nu har jag även sett en dokumentär om det. 

Vuxna mammor och pappor som sminkar och klär upp sina barn till oigenkänlighet, de ser ut som dockor när de är klara. Men inte nog med det, de dresserar även sina barn till att dansa och sjunga.

Jag kan knappt kolla på det här. Jag blir så fruktansvärt förbannad på dessa föräldrar som gör detta mot sina egna barn. 

Jag kan tycka att det är misshandel, även fast de inte slår eller säger hemska saker - så klär dom upp barnen, tar bort allt som har med barn att göra och skapar en helt annan fasad. De får inte leka med sina leksaker eller sina vänner, utan de måste lära sig sminka sig, vicka på höfterna och sjunga så sexigt de kan. 

Ett barn kan inte bestämma själv, de har ingen egen vilja, utan ens föräldrar har en i sin hand och det kan sluta bra eller dåligt. 

Här ser man praktexempel på hur mammor och pappor lever ut sina egna drömmar genom sina barn. Även fast de inte säger något så märker man det så väl; något gjorde att de själva inte kunde bli framgångsrika och kända, så då får ett litet barn axla den rollen istället.

Man ser hur barnen börjar gråta när de ska bli sprayade med 'brun utan sol', hur de skriker när deras ögonbryn blir noppade och hur ont de får i fötterna av miniklackskor. 

USA är bra på att döma människor - jag menar, de som gjort något brott. Men att detta inte är ett brott har jag så svårt att förstå. 

Alla ska vara perfekta, även små små barn. Det är så sjukt, och jag kommer aldrig förstå hur man kan utsätta ett barn för det här. 

De blir så pressade och har alltid tanken att de måste lyckas, jämt och hela tiden. Och har alltid sin mamma eller pappa vakande över sin axel, så de inte gör fel. 

Föräldrarna som gör sånt här mot sina barn säger mer än ofta "hon vill göra det här själv, jag har inte gjort nånting". - Ett barn vill ständigt göra sin/sina föräldrar stolta och glada, vad det än är. Ett barn kan knappast vakna upp och vilja genomgå allt detta.

Det måste bli så snurrigt i deras huvuden och i deras liv och jag kan lova att de flesta barnen lär utveckla något slags självdestruktivt beteende (så som att uteckla anorexia, skära sig själv m.m).

Många av barnen hade sån tom blick, såg så ledsna ut. Och jag hoppas att den någon gång blir levande igen. Det skar till i hjärtat när man såg det, barn ska få vara glada och inte känna någon slags tvång, till nånting.

Att man aldrig duger är en hemsk känsla, och ett barn ska aldrig få känna så.

Ett barn ska få vara ett barn så länge den vill och inte behöva klä ut sig till ett runkobjekt där äckelgubbar sitter framför sina datorer. 

De ska inte behöva klä upp sig till dockor - de ska vara prinsessor så länge de vill, i sina fantasier och lekar.

De ska låna mammas kajal och sminka sig till en clown - inte ha ett perfekt ansikte med smink på.

De ska bli skitiga av all lek ute på ängen eller skogen, de ska inte vara rädda att göra sönder klänningen som kostar flera tusen. 

De ska få dansa och sjunga, utan tvång eller att någon säger att de gör fel.

Ett barn ska vara ett barn.

och inte se ut såhär.