Ja, och så var det söndag.

Jäkla tråkbakis söndag. Grå och hemsk. Dock så är jag ju inte bakis av alkohol utan av att jag jobbat natt.. Den som aldrig provat på att jobba natt fattar nog inte hur trött man blir i skallen, jag kan inte riktigt fungera och kroppen blir jätte konstig. Och ögonen känns som bly. Trots det har det gått bra, båda nätterna har gått jätte fort, tack och lov för min älskade dator som underhåller mig. Och vissa pojkar, men det kommer vi till. 

Igår gick det ju inte riktigt som det skulle. AIK kunde inte slå Hållkäftioå, utan åkte på spö och biljetten till finalen var åter förlorad, precis som förra året. Dock så kände jag mig inte så bitter, visst jag var ledsen och det kändes tråkigt men hellre åka ut nu än att inte få ett SM guld. Då hade jag legat i sängen och grinat i en vecka. Och så är jag så stolt över mitt älskade lag! De har kämpat för allt vad de haft, även fast de gjort dumma saker ibland och inte riktigt tänkt på vad de sysslat med så har de kommit tillbaka,  om och om igen. Tack för all spänning, all glädje och tårar ni gett mig. Vi syns nästa säsong, med nya tag och ny tränare.. Och jag måste säga att jag är mer kär i Viktor Fasth än ever, shit vad det karln är fin. Dra mig i snabeln.

Nu hoppas jag att Brynäs smockar till dom här jävla kopiorna, bönderna, de förtjänar fan inte guldet. Jäkla as. (Och DÄR kom bitterheten.. Jag var ju tvungen.. :))

Så, igår märkte man verkligen att det var lördag. Och att alla mina fina manliga bekanta var fulla och glada. Mest glada i byxan. 

Efter att det ringt ungefär 100 gånger och frågor om vart jag var, på krogen, när jag skulle komma och efter att jag förklarat att jag jobbade för hundrade gången så gav jag upp och sa att jag är där stax, haha. Jäkla fyllproppar. 

Det sista som hände innan morgonen och däckandet var ett faktum så fick jag skamliga förslag som att visa tuttarna via mmsbilder och en förförfrågan om när vi skulle pippa.. Jo tack, tur man inte är en alltför fin flicka. Jag skrattade mest åt allt, detta underhöll min natt iallafall.

Nej, jag skickade inga tuttbilder.

Nu ska jag surfa vidare, glo på fotboll och senare käka tacos! Det blir en väldigt lugn söndag, med en långdusch och sedan glo på tv all night long.

Puss på alla bakis och o-bakisa människor.

Och puss på Viktor. 

Holycrapfuckshit.

Hello my dear!

Nu haro Bella kommit tillbaka till verkligeheten.. ? .. 

Eller nästan iallafall, man måste väll kalla jobb verklighet antar jag. Jag fick en knäpp och valde att inte pilla på datorn på många dagar, det är helt otroligt och jag ljuger inte. 50% berodde på att jag bara var less och ville ligga i sängen samt  umgås med min mor och de andra 50% berodde på att jag inte kunnat använda mina händer som gör så ont så jag vill avlida. 

Och så var det med det. 

I torsdags kom en sjuk mamma och en sjuk Staffan och hämtade mig från Södermalmen då bror min har påsklov och stormade in i vår lägenhet. Det är skönt att vara hemma men det känns så ovant varje gång, och jag blir som vanligt galen på alla jäkla grannar som inte kan det där med respekt. Vart är det där skjutvapnet, va?!

Jag har egentligen ingenting att berätta. Jag ska bara jobba i helgen och tjäna mig en slant. Imorgon ska vi ha påskmiddag. Och se om Gnaget kan ta sig till final..

Puss snyggingar. 

Å gla' påsk!

Jag har fått ett påskägg av en (påsk)kärring..

Precis vad mina öron behövde, klockan 21:12 en onsdagskväll.. 

Jag längtar tills nya skivan släpps den sista april. Jag blir och mer kär i denna man och i hans underbara mörka röst. Jag vill så gärna se han live. Uääh.

Det här är INTE bra för en singeldam i sina bästa år.. Fanååå..

Jag brukar inte gilla muskler sådär värst mycket men hur kan man inte INTE gilla det här.

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅhå.

Tack google för att du nästan ger en ung dam i sina bästa år hjärtattack. Och svettattack. Och tänker oanständiga tankar, tack.

Nej, jag klarar inte av det här nå mer.. 

I några dagar nu har jag haft så jääääkla ont i skenbenen när jag varit ute på promenad, tro inte det har stoppat mig men igår kväll insåg jag att jag kanske måste ta det lite lugnt.. Ringde mamma och var hyffsat förtvivlad och undrade var som var fel, eftersom hon kan jätte mycket om träning och sånt så sa hon att det var benhinneinflammation och det kan bero på att marken är ojämn och även att jag precis varit jätte förkyld och kanske tagit i för mycket.. Så skoj. Det känns som att jag är 90+ vissa dagar alltså. Och inte nog med det så har ja så grymt ont i lederna, händerna och fötterna vill mig inte väl. Och det beror på det äckliga vädret, jag skulle väll egentligen bo på varmare breddgrader där det inte skiftar så mycket.. Men hey, jag har ju turen att bo i underbara Sundsvall!

När jag kom hem idag så proppade jag i mig massa medicin, hoppas det kickar igång snart. Man blir så tråkig när man mår dåligt i kroppen, man kan inte heller göra något. 

Fast idag så pallrade jag mig ner till Lina och fixade mina naglar, trots att hon fick böja och slita lite i fingrarna för att det skulle gå så blev resultatet så fint så :) Tror det är bra att man får känna sig lite fin och göra något för sig själv sådär, helst när man är arg på sin kropp. 

Nu sitter jag i soffan, har precis kastat in första tvätten i maskinen och tänkte snart slå igång en film och lägga mig tillrätta. 

Ikväll till hockeyn ska jag skämma bort mig själv med lövbiff och strips, hittade det i frysen idag och jag kände hur sugen jag blev. Jodu, det är inte alla som får fixa naglarna OCH äta svingod mat på en sketen tisdag!

Nu har jag inget mer att tillägga, det händer inte alltför mycket och det är mest bara värk om det ska va så. Och nervositet inför alla matcher.. Puhhh.

Puss.

Jag brukar inte kolla på programmet 'Efter tio', det är nästan aldrig något som tilltalar mig i programmet, och Malou Von Sivers som är programledare står mig inte alltför varmt om hjärtat.. 

Idag när jag gick min morgonpromenad så tänkte jag att jag skulle gå lite till, men som tur (?) så fick jag lite ont i benen och när jag kom hem slog jag igång tven och Efter tio var igång. 

Jag tänkte precis byta kanal när hon säger att Mikael Spreitz, känd som en av Gladiatorerna och han är även skådespelare, skulle komma. Inressant var bara förnamnet. 

Trots sin muskelösa och hårda stil så har han levt ett tufft liv och använde tillslut våldet för att få ut sina känslor. 

Hans pappa misshandlade både han och sin mamma, han var alkolist och väntade ofta på att Mikael skulle komma hem från skolan för att ge han stryk. 

När Mikael börjat med karate så kände han sig 'stark nog' att försvara både sig själv och sin lillebror genom att hota sin pappa att han skulle döda honom om han la ett finger på dom igen, "han slog oss aldrig igen men han är en genom ond människa.." förklarar Mikael med en uppsyn som gör att det värker i en.

För visst tar det, sånna här hisorier, iallafall för mig. Inget barn förtjänar stryk, fysisk eller psykisk misshandel eller någon form av övergrepp. Och jag blev så förbannad när man även fick veta att många visste vad som hände i just Mikael's hem, men inte gjorde något. HUR kan man bara titta på och inte ingripa? HUR kan man somna gott om nätterna när man vet att grannpojken tvärs över kanske åker på stryk av sin egna pappa, när du ligger i sängen och oroar dig över vilken tshirt du ska ha imorgon?

Jag tror det här är mycket vanligare än man tror, det är inte solsken och vackra dalar överallt, i alla familjer. Och de som försöker påvisa detta har oftast något att dölja, har jag lärt mig.. 

Jag tycker inte att det är något fel att gå ut som en känd person och berätta det här. Det är inget "åh, det är så synd om mig" prat utan det går ju ut till så många barn, ungdomar och vuxna som kanske också sitter i samma sits eller har sätt något sånt här som utomstående. 

Mikael har fått betala för gamla känslor, när han nockade på olika människor och dopade sig. 

Han är nu själv pappa och jag tycker man aldrig ska dölja vad man varit med om, man ska berätta även för sina barn vad som har hänt i sitt egna liv. Och man ska kämpa som en jäkla galning så man inte blir likadan som sina föräldrar, om man har haft en dålig uppväxt. 'Arvet', hatet och känslorna ska inte tas över till nästa generation och förstöra ännu ett barns liv.

Att en man som ses som en stor och stark livsfarlig karl, sitter och berättar det här kan förvirra våra hjärnor. Var han inte tuffare än såhär?

Jo, han var tuffare än vad alla trodde. Man kan inte bli tuffare, starkare och hårdare än det här, sitta och prata om sin uppväxt och sitt liv och förhoppningsvis hjälpa många andra!

Ytan och utseendet är inte allt, får jag återigen kastat på mig. 

Alla har vi våra historier bakom oss, och vissa kommer upp till ytan..

Här kan du se intervjun.

Även om snön försvann fort så är det ändå kallt här i Sundsvall. Tur då att jag har livat upp det hela med vårblommor.. 

Alltid när jag är och handlar med mamma så tycker hon att jag ska köpa blommor, och det är faktiskt rätt fint :) Dock så har jag endast en vas här och den var för stor, så min mugg fick agera blomhållare, men vadtusan så noga sak det ju inte vara va..?

Jag trodde att jag skulle behöva jobba natt inatt, så jag försökte vända lite på dygnet. Nu blev det inte så, men jag kunde inte heller sova. Min dygnsrytm verkar vara i perfekt skick just nu, då jag vaknade väldans tidigt. Men jag låg och drog mig enda till 8.15 Nej fy, snart är jag som en gammal tant.. Detta blir det ändring på då jag istället jobbar natt helgen som kommer, det kommer sitta fint med påsk OB kan jag tala om.

Nu ska jag äta resterna som jag käkade igår, friterade räkor och ris.. För det är jag värd!

Ps. Det blev en fin AIK dag igår, i hockeyn står det nu 2-2 i matcher, halelujah! Grabbarna spelade så grymt bra i tredje att jag allt fällde en glädjetår. I fotbollen blev det, som vanligt, 0-0. Det brukar vara så i premiären. 

Så, om nån ville veta så var jag rätt nöjd när jag la huvudet mot kudden igårkväll och jag somnade gott.