• Person: why do you love that celebrity so much, they're never gonna love you back

• Me: why do you breathe if you know you're eventually going to die

 

Ibland sitter det som fast, känslor och tankar och allt sånt som gör en till en människa.

Vissa kan släppa på känslorna och visa hur de känner, arga, ledsna, glada eller besvikna. För vissa är det omöjligt.

Jag ligger någonstans där emellan tror jag. Ibland är det lätt för mig att visa känslor, helst om jag är arg eller ledsen. Men ibland 'sitter det fast'. Om man varit ledsen eller mått lite halvt sådär så kan det fastna och det kommer inte riktigt ut. 

Jag tror att man måste gråta om man är ledsen, skratta om man är glad, skrika om man är arg för annars kan det bli förödande för både kropp och själ om man håller allt inne. Men det är ju lättare sagt än gjort. 

Ibland kan man bygga upp alla känslor till en klump, man behöver en knuff på vägen ibland så känslorna kommer ut. 

En gång, för längesen, sa en vän som inte finns i mitt liv längre att hon brukade slå på en serie. Ibland var den rolig men ibland var det sorgset, så man fick gråta. Hon fick en anledning att släppa på känslorna och hon tog hjälp av något så simpelt som en serie. Jag tänkte då att det var sjukt, varför måste man ta hjälp av det? Varför visar man bara inte att nej, nu är det faktiskt skit?

Nu på senare tid har jag tänkt på det där då och då, och det är ett faktiskt ett bra sätt att få ut sina känslor. Man gråter, skrattar åt något på tven och sedan får man själv ut sina egna känslor. 

Ibland måste man få ut hela skiten. 

Alla mår dåligt då och då, över precis vad som helst. Det finns inte ett för litet problem, eller för stort. Inget är bara en skitsak. Är man ledsen är man. Så är det, så är livet. 

Vissa hamnar i ett oändligt mörker, för dom hoppas jag att de finner hjälp.

Vissa hamnar i perioder och behöver något för att få ut allt och sedan kunna få vara sig själv igen.

Jag är enormt tacksam för det hon en gång sa till mig. Jag har mina serier och filmer, vissa för att det bara är bra, vissa för att skratta, vissa för en tidsfördriv men dom viktigaste - att jag får släppa ut mina känslor, när det är stopp och har fastnat, då hjälper filmer och serier till.

Och jag är evigt tacksam att det finns ett sånt sätt att ta till, när det inte bara är solsken i ens liv.

Jag har, helt otroligt lyckas koka ihop ett helt eget recept. Jag bestämde mig för att bara hitta på något och som tur var blev det lyckat!

Jag tog inspiration av Jersey Shore (!!) faktiskt. De lagar riktig italiensk mat, oftast med kyckling och pasta. Så tog det och gjorde på mitt egna lilla vis.. 

Recept ala' Bella:

Koka pasta (helst penne).

Skär kycklingen i bitar och stek det tillsammans med olika kryddor (tex svartpeppar, salt och grillkrydda). Lägg sedan i baconbitar tillsammans med kycklingen.

Gör en tomatsås bestående av krossade tomater, grädde, tomatpuré, chillisås och en vitlöksklyfta. Jag älskar att ha mycket kryddor och du kan ju ta precis det du tycker om, jag använde:

salt, svartpeppar, grillkrydda, vitlökspulver, chillipulver. Låt det stå och puttra.

När kycklingen, pastan och baconet är klart så blandar du i allt det i såsen! Om det skulle bli för mycket sås så spä ut det med mjöl. 

Såser och dylikt blir mycket godare ju längre det står, jag brukar ha det på stekpannan minst 20 minuter iallafall. När du lagt i det andra så låt det puttra några minuter till. 

Den påhittade maten, tillsammans med wokade grönsaker.