Imorse verkligen tvingade jag mig upp, trots feber, illamående och en rejäl dos med snor i näsan lyckades jag ändå ta mig ner till hårsalongen för att klippa mitt hår. Igår så tog jag ut mitt löshår, det såg riktigt förjävligt ut så det var skönt och idag klippte jag alltså till det. Nu ser det riktigt bra ut, trots att det är kort! Jag ska nog ha såhär ett tag (= tills jag blir uttråkad och gör om frillan igen). Och så får håret vila lite från löshåret.. Jag blev jätte nöjd, äntligen så fick jag tunna ut håret som jag velat i hundra år! Jag orkar inte med mitt tjocka hår.

Efter detta så var det att gå direkt till apoteket, även fast jag bara satt i en frisörstol under morgonen så blev jag nästan svimfärdig. Jag måste säga att jag är stolt att jag kom iväg, men så länge man inte är döende.. 

Det var som ett hallelujah moment när man kom hem. Trots att jag får vara hemma och bara ligga i soffan å glo på tv så har jag väldig ångest för att jag gör just det - idag fyller nämligen min mamma år, och då hade jag ju velat kramat på henne. Men om man mår som en apa kanske det är bäst att vara hemma. Tur att hon inte ens bryr sig att hon fyller år, haha.

Nu ska jag bara vila upp mig, så hoppas jag att det är lite bättre inför jobbhelgen som väntar. Och göra gulaschsoppa.. Mmm..

Såhär ser man ut på fingrarna efter att ha tagit ut löshår, blåsor över hela fingrarna. Mindre skönt.