ÅÅÅÅÅ så fin video, JAG KISSAR PÅ MIG. Å så bra låt! JAG KISSAR PÅ MIG IGEN.

Puss älskade Manson!

Dagen började inte alls som jag hade tänkt det. Jag och Jessica åkte iväg från Sundsvall tidigt med bussen, eftersom det var "snöstorm" efter vägen så skulle det såklart vara en krock eller avkörning eller vad det nu var efter vägen och vi stod stilla i 2 timmar.. Med en väldig stress flög vi, kändes det som, runt Stockholm. Väl framme så är linjen vi ska åka med jätte sen = mycket mycket folk. Man får fan panik när det är så mycket folk på t-banan. Inte blev det roligare när dom som skulle gå av skulle gå ut.. Allt detta för lite snö. JA LITE!! Fan, här i Sundsvall går det snö upp till knäna och blåser nå djävulskt. Det är storm. Jävlar, var så himla arg för att de är så oförberedda i den där stan.

Men tillslut kom vi fram till våra vänner i Rågsved, fixade oss lite snabbt och åkte sedan vidare till Globen området. Där käkade vi och gick sedan en bar för att lugna nerverna med lite vin!

Sedan var det dax för konsert, på Hovet. Eftersom jag är seg så hade jag ju inte fattat att både Manson och Rob Zombie var på samma turné men man ska inte alltid vara lika snabbtänkt.

Manson var iallafall först ut.

Det pirrade till i hela kroppen när jag insåg att jag skulle få se en av mina favoriter. Det första jag märker är att det är otroligt mycket backup sång, förinspelad sång. Och så var ljudet väldigt dåligt, musiken var högre än hans mick. Fattar inte hur det kunde vara så på en sån stor artist?! Men det kommer igång ganska snabbt och Manson verkar pepp trots så lite folk (ca 3000 pers, det ekade tomt på läktarna). Både han och bandet spelade på bra, trots lite svajningar i rösten ibland. Han bytte kläder efter varje låt (det gick kanske på 5 sekunder, han lämnade inte ens scenen vid alla tillfällen). Det var roliga saker på scenen och han gjorde massor med olika grejer, precis som en show. Det var väldigt snyggt gjort när hela Hovet släktes ned och bara ett lampa riktad mot honom när han sjöng medans snö föll ner på scenen. Inspirerad av vädret månne?

Han sluddrade lite mellan låtarna ibland, men jag fattade inte alls vad han sa. Det öste på ett tag där, men de sista låtarna så spårade det ur. Jag vet inte vad som hände men antagligen började det han hade sopat i sig verka i kroppen och knoppen. Han blev helt förändrad och verkade inte förstå vad som hände, han log brett, kastade iväg slängkyssar och snöt ur sig sjukt mycket snor. Vad det snoret tog vägen vill jag inte veta.. Mannen som gick på scenen i början var inte mannen som gick av. Jag saknade vissa låtar, men eftersom det slutade som det gjorde det nog inget. 

Jag hade inte så höga förväntningar och det var nog bra, det får godkänt bara för att det var just han, men inte mycket mer än det. 

Jag tror han har tappat gnistan för allt, och han är ju tyvärr en missbrukare, det var så hemskt att se. Men det var så kul att äntligen fått se honom, även fast det hade kunnat vara bättre. Men kan karln inte låta bli drogerna så blir det nog inte bättre.

Om han inte hinner dö någonstans på vägen så har han nog gjort sitt snart.. Och det är så jävla synd då han är så himla äkta, vågar säga vad han tycker och gör grym musik. Jag kommer såklart att fortsätta lyssna på Manson en lååååång tid framöver!! Men en till konsert blir det nog inte.

Efter Manson's framträdande var vi lite trötta i fötterna och satte oss på läktaren och vilade oss. Då fick jag nästan nackspärr av alla snygga pojkar och män jag såg.. Jag älskar att gå på rockkonsert, det är snyggisar överaalllttt!!

Efter ett tag var det dax för Rob Zombie och hans band. Jag hade aldrig hört något av den här musiken, men jag skulle nog gilla sa Jessica till mig innan. Och om jag gjorde!! Det var ju kul att det var så himla bra trots att jag inte alls hört något innan, det blir så speciellt då. 

De hade en himla show där på scenen, det kändes som att vara med i en film - i en skräckfilm. Det var robotar, läskiga gubbar och filmsnuttar med. När Manson hade gett upp så gjorde då inte sångaren och resten av bandet som stod på scenen nu det. Jäklar vad de röjde, från första minuten till sista. Sångaren undrade vart alla människor var, eftersom han hört att det skulle vara slutsålt, men var så tacksam att vi var där. 

Hela bandet verkade vara så peppade, så glada. De sprang runt och hoppade runt mest hela tiden, skrattade och flinade och älskade vad de gjorde.

Vid ett tillfälle så sprang Rob iväg och sprang igenom hela läktar sektionen, hur karln orkade röja som han gjorde är för mig ett mysterium..

Jag blev så glatt överaskad eftersom jag egentligen var där för Manson, som var sådär, och så får jag se ett band som verkligen öser arslet av alla. 

Det blev konfettiregn utan dess like, såpbubblor (på en rockkonsert?!) överallt och robotar som knatade runt där. Och underbara musiker.

Allt som allt är jag nöjd med konserterna, framförallt den sista såklart. Det var trevligt att se Manson men ännu roligare och uppskattande att se en sån bra konsert och show av Rob Zombie!

Det var dock synd att ingen av konserterna var så långa.. Jag hade velat sett och höra mer!

Aftonbladet recenserade båda konserterna, om någon är intresserad av någon annans ord så lägger jag upp det också.

Marilyn Manson's recension, HÄR.

Rob Zombie's recension, HÄR.

Jag vill så gärna få mina tankar och åsikter ner på den här sidan om konserten igår men jag är så fruktansvärt trött! Jag känner mig helt lamslagen faktiskt. Jag tror det får vänta tills imorgon istället så får ni några fina bilder jag lyckades ta också.. 

Medans kan ni ju lyssna/titta på när Mr. Manson var på Pub Anchor i Stockholm på tisdagen och sjöng karaoke, varför var man inte där kan man ju fundera över i ungefär hundra år. 

Jag har åkt ner till Stockholm en jätte snabbis för att se Marilyn Manson, denna gång höll han sig i skinnet och ställde inte in som han gjorde första gången jag hade en biljett. 

Så.. Jag har funderat väldigt mycket på hur han kommer vara live. Jag är lite orolig över det hela.

Det verkar som att han antingen är asbra eller är så påtänd så det är skamligt. Jag hoppas verkligen att han skiter i att sopa i sig massa grejer innan, kommer bli så sjukt besviken om han inte är bra. Det är nog första gången jag är så nojjig om det ska vara bra eller dåligt faktiskt.

Jag älskar verkligen Manson's låtar, de tilltalar mig nå så otroligt. De första plattorna är såklart bäst, då de två senaste är för mjukt, men texterna är som alltid bra. Jag älskar även Manson som person; så brutalt ärlig, smart och rolig. Bara för att han väljer att se ut som han gör (för att just det ska bli debatt om honom) gör att många dissar han, det tycker jag är synd.

Det bästa vore ju att det är svinjävlabra så man ångrar att man ens tänkt såhär överhuvudtaget.

Om han är dålig ska jag getta' min gun :)

Om hur det var och bilder kommer imorgon eller på fredag, jag åker hem redan imorgon då jag inte har råd eller sån stor lust att vara kvar i storstan. Må vädergudarna vara med mig..

Idag släppte Hardcore Superstar sin nya singel 'One more minute', typsikt Hardcore låt tycker jag. Önskar att den kunde vara liiite hårdare vid refrängen, men man kan ju inte få allt. Men, den är ju bra, som vanligt med dessa herrar. De kan sin sak.

Här kommer en till stark personlighet i Sundsvall, Mange, som i ur och skur alltid ställer upp för för de svaga i samhället. 

Här är hans nya låt.

Underbar video också.

Men mamma, du måste förklara. Vad är meningen med det här?
Varför kom jag till jorden om jag bara är till besvär?
Nu dalar min sol över Söder, jag längtar till helt andra hav.
Den största sorgen i livet är den att jag aldrig blev vald.
Så älskade mamma, kom håll din gosse i hand,
för jag har tröttnat på livet, jag reser mot fjärran strand.
Med ångbåt på min pyjamas och liljekonvaljer i blick
jag färdas mot okända länder och ordningen jag aldrig fick.

Äntligen gossen får sova, lutad mot skimrande dröm.
Fjärran från verkliga fasor, vilar till sist i sin sömn.
Han kramar barndomens nalle, och skådar regnbågens skatt.
Modern vakar vid bädden, sov nu min prins, gonatt.
Dagen skymmer, och natten gläntar redan på dörrn.
Grinden till trädgårn står öppen, spikklubba, maskar och mull.
Men drömmen som ledde mig framåt var också av skimrande gull,
slott och blänkande dammar av svanar och näckrosor full.

För jag har älskat så många, hjärtat av längtan var fullt.
Så många jag älskat i mörkret, jag har älskat för kärlekens skull.
Men nu är det dags att fara, man blåser i ångvisslan strax.
Det enda som är lite sorgligt, det är att mamma inte får plats.
Men älska, älska för kärlek, han sjunger stilla sin sång.
Minns att du föddes till livet för att älska en endaste gång.

Det sitter en pojke på månen, han sjunger stilla sin sång.
Älska, älska för kärlek. Älska en endaste gång.

FYFAN vad bra han är, jag blir mer och mer imponerad av den här mannen. 

Och jag är så jäkla djävulskt glad att jag fått se han live!!