Idag blev min kusin pappa igen och jag har en ny liten släkting! Jag älskar deras familj, dom är så snälla och goa så det där lilla knytet kommer få det så bra så :) Jag hoppas jag snart kan få åka och hälsa på dom igen! (De bor i Stockholm). 

Pusspusspuss på lilla bebisen från Norrland!

Jag brukar oftast blir irriterad över hur människor skriver statusar och lägger ut bilder på vädret, alla ser ju om de kollar ut. Men idag har jag faktiskt full förståelse för det hela. FÖR JÄVLAR vad det har snöat här i Sundsvall. Det är inte lite.

Det snöade hela natten såg jag ju men fick ändå en chock när jag klev ut genom dörren efter att jag slutat för morgonen. Jag var lite orolig för jag hade ett hål i skon, att nu blir jag lite blöt av snön. Som tur var behövde jag inte bekymra mig om just det.. 

En lördagsmorgon klockan 7. Asmycket snö. Tror ni att plogbilarna varit framme? Svar nej.

Jag plumsade i snön, snö som gick enda upp till mina knän!!! Seriöst. På dom ställen där det inte var lika illa var det så halt så jag höll på ramla ungefär 20 gånger, tillslut blev jag så arg så jag skrek (JA!) och valde att plumsa i snön istället, jag såg ju ändå ut som en snöboll.

Och folk som säger att de ääääääälskar det här. Håll käften och gå ut och skotta om det är så himla roligt. Ingen människa kan seriöst gilla det här. Måste alltid vädret överdriva? Jag blir tusan förbannad.

Dock är jag glad att jag har promenadsträcka till och från jobbet annars vet jag inte hur jag hade tagit mig fram. Men jag ser inte fram emot att åter gå ut ikväll..

Det är inte bara vädret som gör mig smått irriterad. Jag är åter på krigsstigen när det gäller mina grannar. Om jag hade råkat bott i USA där man råkar få köpa vapen på en vanlig affär hade jag nog råkat skjutit vådaskott på mina grannar. Att jag inte får sova när jag ska jobba pga idioter gör mig lite.. Instabil.

Vilken tur att man inte kan köpa vapen på ica.

Just sayin'.

Ungefär där (spermie)pilen är slutar min jacka. Möjligtvis lite längre ner.

Den som har orkat klicka sig in på min blogg under dagen kunde ju säkert se inlägget om att jag skulle iväg och tatuera mig igen. 

Det var inte längesen sen jag gjorde porträttet men han hade en tid för mig på en gång, så det var ju bara att tuta och köra.

Imorse gjorde jag om mina tatueringar som jag redan hade på underarmarna; 12 stycken stjärnor på varje arm, varav 6 är i färg. Jag har inte alls känt mig nöjd över armarna, jag har helst inte ens viljat kolla på dom för dom 6 första jag gjorde var verkliiiigeeeeennn dåliga. Fattar inte hur jag tänkte där. Nåja. Man kan ju inte ångra det, dom sitter ju där dom sitter.

Eftersom jag inte var nöjd ville jag ju göra något åt det och min tatuerare frågade om jag inte ville ha rosor, efter timmar av letande efter de perfekta rosorna som passade mig perfekt (vissa rosor ser så himla tillgjorda ut). Sedan var det det andra problemet - hur tusan ska de sitta när det inte finns så mycket yta på armarna?

Efter några minuters diskussion så tog jag beslutet att göra dom mitt i smeten. Jag fattade inte hur karln skulle lyckas med det men när han satte igång och det började ta form så såg jag hur himla bra det blev, istället för att dölja stjärnorna så gjorde man dom som ett med rosorna. Han fyllde även konturerna och gjorde de mer raka. 

Jag har alltid velat skriva mamma någonstans på kroppen, och här hade jag ju det perfekta tillfället att skriva det. Jag har det skrivit på vänster arm, där porträttet med mormor och morfar även sitter. Det är min familj arm så att säga.

Jag blev så himla nöjd med resultatet, nu är jag ÄNTLIGEN nöjd och stolt över mina underarmar som jag avskytt en sån lång tid. Och glad är jag att det är gjort, för fan vad det inte var skönt. Jag fattar inte hur jag ska ligga och sova sedan, antagligen som en räka.

När det var klart så kom mamma och hämtade upp mig och vi åkte ut till Birsta för att shoppa massa saker till lägenheten min. Innan vi gick in på första affären så var jag ju tvungen att visa mamma vad det stod på armen. Eftersom det var plast över så såg hon knappt, hon kollade mest på rosen tills jag pekade "vad står det här då?", och så började hon gråta, haha. Lillamamma. Hon blev så jädrans glad, jag var tvungen att krama om henne och säga att det ska ju stå så där. Det var meningen.

Glad över hennes glädjetårar så shoppade vi loss; jag köpte mig blombräder, ljus, termometer, lampa,julgrejer och mat. Vi var även på minneslunden en sväng och tände ljus till våra nära och kära som gått bort, vi hängde upp hjärtan i en stor gran också, fast man inte får det.. Oooohhh. Var och sa hej till min gammelmormor, vi har båda samma namn som henne i mellannamn, det är lite häftigt när man tänker på det.

När jag kom hem så skulle jag ju få upp dom där blombräderna.. Det var ju fan inte det lättaste. Och skruvarna sitter inte riktigt i brädan, men förhoppningsvis räcker det med att dom sitter som sten i väggen. Nu är det mycket finare här hemma vid fönstren!

Nu ska jag försöka orka mig på att städa undan kaoset, diska och ställa ut jultomtar.. Och glo på mördare på Criminal Minds såklart.

Godmorgon. Eller god dag kanske vanliga Svensson's säger. OOOOOOOohh jag är så bombad i hela skallen (ja mer än vanligt) efter nattens jobb. Jag önskar att jag var en sån där som slapp det och kunde få vara pigg även fast man varit vaken hundra timmar. Men nej. Man ska alltid få känna att man lever. 

Denna dag kunde ju inte starta värre hellre, vid 8-9 var jag så kissnödig så jag sprang till toan och efter det kunde jag inte sova för att ungjävlarna från helvetet skulle leka. Eller riva lägenheten som jag skulle beskriva det. Alltså visst, barn låter det fattar väll vem som helst, men jag tycker ändå att föräldern kan säga åt dom att dämpa sig när det är så tidigt och dessutom helg?! FAN I MIG. 

Förut har jag undrat men nu är jag 1000000000% säker på att idiotgrannarna jag alltid lyckas få är utsända för att få mina nerver på väldigt dåligt humör. 

Vid 11 gav jag upp och masade mig ur sängen, kunde inte ha öronproppar heller för jag fick så ont i piercingen (den gillar visst bli infekterad när jag är sjuk..). Jag har väldigt mycket tvätt igen, då jag har fått hem mer kläder från brorsan.. Kul. Jaja, går ner i tvättstugan och märker hur en av maskinerna är fulla av hundhår. FINNS DET NÅTT ÄCKLIGARE ÄN HÅR???? Och hundhår.. Oooääähhh.. Som hundägare kan man väll inte lämna jätte mycket hundhår till nästa som ska tvätta? Eller? Jag diggar inte att jag får det där jäkla håret på mina kläder direkt. Jäkla as. Det där håret är precis överallt i hela det här huset också. Jag vill kräkas.

Nu har jag precis ätit frukost, förhoppningsvis så kanske mitt humör blir liite bättre. Annars får ni läsa om tjejen där borta i Norrland som fick ett falling down, snipp snapp slut och så fanns det inga grannar kvar!

Nu ska jag fortsätta lyssna på fina Jack White.

Nu kommer mamma och hämtar mig, jag vill inte vara här ensam hos mig när jag är så jäkla sjuk. Som grädde på moset fick jag ont i halsen igår kväll också. Vägrar åka till vårdcentralen igen. BLÖH.

Mamma har köpt massa gott som jag kan dricka (te, nyponsoppa..), i mammas vård blir jag nog frisk :) Tänk att man fortfarande blir så mammig även fast man är 23 år. Det kommer nog aldrig försvinna!

Jag är nu rätt säker på att någon använder vodoo mot mig. 

Och antagligen har gjort det under alla mina år som en levande människa. När jag får tag på dig din jäkel..

Igår mådde jag hyffsat bra (eller försökte jag intala mig så jag slapp farbror doktorn?) men imorse när jag vaknade, såklart jätte tidigt, så trodde jag seriöst att jag skulle dö. Alla som har haft inflammation i bihålorna vet vilken smärta det är. Det känns som att skallen ska explodera, skinnet i ansiktet spricka.. Helt sjukt. 

Jag var helt enkelt tvungen att åka till VC. Jag hatar att sitta och vänta där, och det blev ju naturligtvis värre när jag satt där. Så när doktorn kom och ropade in mig, hann han knappt säga hej innan han sa "ojojoj!!". Under timmen jag satt där hade jag blivit JÄTTE svullen i ansiktet. Jag ser fan inte klok ut. 

Jag fick frågan varför jag alltid är sjuk också, den frågan kunde jag tyvärr inte svara på.. 

Ringde pappa så han fick skjutsa mig in till stan så jag kunde hämta medicin.

Jag har än inte hunnit vila riktigt för jag har varit tvungen att tvätta, det är sjukt onödigt då jag mår riktigt dåligt men när man inte ens har underkläder så är det nog dax. 

Men snart är jag klar där nere och då ska jag slå igång en vampyrfilm, den med Brad Pitt och Tompan ni vet ;)

Det har varit riktigt pissigt i mitt liv dom senaste veckorna, det har hänt så mycket, så nu hoppas jag att min hälsa går till sig snabbt snabbt. Det är tusan jäkligt dyrt med medicin och sånt skit också, jag vill hellre lägga pengar på nått skoj. Orka att en nässpray kostar 100 spänn. Orka.

Och visst är det ironiskt att jag blir såhär sjuk och skriver om det när jag varit lite upprörd på folk som tycker synd om sig själva på fejjan.. Men som min jobbkompis (aka bonusmamma) så blir jag aldrig vanligt sjuk utan jag måste alltid överdriva allt. 

Inatt eller kanske tidigt imorse så drömde jag om Batman.. Han räddade mig sen fick jag ta av hans mask, BOYA! Frågan är nu varför jag drömde detta, kan det ha varit en feberdröm (man drömmer ju så konstigt när man är sjuk, det verkar som att det har gått om för mig förövrigt:)) eller vill jag på något sett bli räddad..? Detta känns väldigt freudianskt nu måste jag säga. Stackars lilla tjejen vill bli räddad. NEJ SA JAG. Men om jag ska bli räddad ska det fan vara av Batman, annars får det vara. Och han måste se ut som Christian Bale. 

Och kanske är det därför jag fortfarande är singel.

Inatt löste jag både det ena och det andra märker jag, gud vad produktiv jag känner mig.

Nu ska jag faktiskt se på Batman, nya avsnitt av SOA och Jersey shore. Och bara ligga i sängen och snora och ha mig. Gott.

Ps. Jag hade jätte skoj igår på teatern, den var såååå himla bra!! Och det kändes som att herr Strindberg återuppstått och stod där på scenen, Åke var läskigt lik honom.. 

Eftersom jag tjatar om Strindberg så ska jag göra det liiite mer.. Ikväll, efter lite jobb, så ska jag och mamma ner på stan och gå på teater, av Strindberg såååklart! Min favvoskådis här i Sundsvall spelar Strindberg, Åke Arvidsson. Den har redan fått jätte bra kritik så detta ska bli så kul! :) Och vi behöver nog göra nått roligt, koppla av och komma in i någon annan värld för en stund.