Efter nattens jobb åkte jag HEM, hem till mamma. Hem till mitt gamla rum. Fast det ser ju inte riktigt ut som när jag bodde här.. Tänk vad skönt att man fortfarande kan åka hem ändå, det är inte alla som har så. 

Tänkte att det var bäst så, för mamma ville att jag skulle komma hem och idag ska vi på bio och sedan ut och käka på stan. Vi ska äntligen få se Palme filmen, vi tänkte se den i Stockholm eftersom sug-Sundsvall inte visar den, men nu hade den tydligen kommit tillbaka. Den är säkert jätte bra! Tänk om vi kunde ha en statsminister som Palme, då hade inte Sverige varit så rövhåligt som det är nu. Tänk på det.

Sedan blir det middag efter bion, såklart står kött på menyn. Den dagen jag äter nått annat på en resturang kan vi rita kors i taket :)

Det blir alltså en mysig mamma-dotter dag idag. Sedan har mamma bestämt (igen) att jag ska sova hemma, det gör jag mer än gärna. Jag känner att jag vill vara hemma nu ett tag, vara mammig. För det är jag värd.

Fick precis veta att mamma beställt teaterbiljetter, tills när vi ska åka ner till Stockholm om några dagar. Gu, så trevligt!! 

Strindberg, mah darling!

Jag har fått nya grannar. Grannar med barn. Det måste vara mitt öde att få ha små skrikande barn som grannar. Jag gillar barn, på avstånd. Att jobba med dom. Men att ha dom som grannar.. FAN vad de låter och lever om! Jag klarar inte detta. Att det dessutom är mer än ett barn gör ju hela saken mycket bättre..

Idag valde man dessutom att spela Gangnam Style VÄLDIGT VÄLDIGT högt. Med dansade barn och ett stycke pappa. Det verkar som den låten går hem hos barn. Och väldigt onyktra människor. Att lyssna på den när man är nykter därimot - är ett litet helvete. Om dom slår på den en gång till sådär högt så ska barnen få höra vad riktig musik är, jag har ju köpt en ny bas och högtalar för bövölen :)

Och på tal om grannar.. Kära älskade äckliga grannar.. Det är nån sorts hund här, from hell, såklart, som skäller HELA tiden. Det verkar också förfölja mig. Skällande hundar. Drömde för ett tag sedan att jag sköt massa hundar här som skäller. Undra vad det betyder..

Nu sitter jag här under mina filtar, det är så jädrans kallt. Har druckit té och precis pratat med brorsan, han kommer hem till veckan och då ska vi göra syskongrejer. "Vad nu tusan syskon gör? Vet du det?"

Det gick förövrigt bra att jobba men hade ganska jobbig smärta i nacken. Efter jobbet gick jag en promenad, det var ett tag sen nu. Det var skönt med frisk luft men med gympadojjer och snö under skorna gör det lite svårt - jag är lite rädd att ramla nu faktiskt. Sicken tur att man varken har vinterskor eller tjockjacka.. Välförberedd, jajjemen..

Nu ska jag käka lite pannkaka, tjoflöjt!

Efter lite muskelsalva på nacken kan jag nu stolt säga att jag tagit bort löshåret alldeles själv - igen!! Blir nästan stolt att jag klarar av sånt där, det tar då på nerverna. Jag fattar inte hur jag lyckades egentligen då jag mår piss, skit och allmänt äckligt idag (lyckades inte ta mig på jobbet, när jag skulle gå så valde jag att kaskadkräkas istället, hjärnskakning någon?!), men jag vet inte om det var för att jag gav mig fan på det -löshår är så äckligt när det riktiga håret börjar växa- eller om håret var snällt med mig.. Jag brukar tänka så: som nu, när jag inte mår så bra, så kanske håret var snällt och valde att göra det lätt för mig. 

Det är bra att tänka så. Allt går så mycket lättare.

Eftersom håret nu är borta kan jag ju stoltsera med världens bästa hår; det tål allt och det växer som (o)gräs. Vad skall jag göra nästa gång?! Den som lever får se.

Jag hoppas inte det här kysser mig i rumpan och jag får jätte ont. Då skulle jag ju bli väldigt arg. 

Nu ska jag äta mamma's matlåda och glo på SOA. Imorgon kommer hon med världens godaste soppa och julmust till mig, tack kära älskade mor för att du finns. 

Jag kanske ska tänka ännu positivare tankar nu, då jag ska försöka ge mig på jobb igen i helgen. "Snälla rara kropp, var god".

Ikväll har AIK två matcher, för övrigt. "Snälla gode AIK gud, du vet vad du ska göra."

Styrde upp lite Edward Sissorhands feeling på håret tydligen.

Rapporterar direkt från sängen!

Jag lever ju iallafall. Man får vara glad för det lilla.

Idag har mamma varit här och diskat och bäddat min säng, eftersom jag har så ont så kan jag ju tusan inte göra nånting. Känner mig handikappad. Och jag hatar när folk måste göra saker åt mig när jag vet att jag i vanliga fall klarar av det.. Tack för att älskade mamma finns. Hon kom även med massa matlådor så jag slipper laga mat. Jag får fruktansvärt ont när jag ska försöka lyfta armarna, kan ni förstå ansträngningen imorse när jag skulle duscha och tvätta håret?! Holy crap. Det kändes som ett träningspass.

Trots att jag är som jag är så ska jag försöka mig på att jobba imorgon, jag blir så jäkla deppig när jag är hemma (själv) och ligger i sängen. Jag ska kämpa mot ondheten, tröttheten och tjäna lite pengar istället. Det är den där jävla moralen i kroppen som säger åt mig att inte skjukskriva mig, jag får så dåligt samvete.

Nu halvsitter jag här i min nybäddade säng, väntar på ett program om August Strindberg ska börja, dricker te och är väldigt trött på ögonen, trots en liten vila förut. Mormor ringde också och ville höra hur jag mådde, tack gode gud eller vem det nu är, att jag har min underbara släkt och familj, utan dom hade jag på riktigt gått under.

Jag vet hur tragisk jag kan låta ibland, men smärta är fan det värsta som finns. Jag som trodde jag hade nog med dåliga leder.

Nåja, man får vara glad att man slapp sjukhuset iallafall.

Avslutar detta inlägg med några bilder på en man som jag snart ska gifta mig med. Hade turen och fick besök av han i drömmarnas värld inatt. Mmmmhmmm.. Hela min tur verkar ju inte som bortblåst.. :)

Idag har jag spenderat min tid på vårdcentralen. Först en sömnlös natt sedan sitta och vänta och vänta och vänta lite tills det var min tid att få besöka doktorn. Han var föresten ingen farbror, han var väldigt ung och snäll (förutom att han inte sjukskrev mig.. wääääh). 

Varför var jag där då? Jo, jag och min kropp bestämde sig att göra illa sig i lördagsnatt. Jag vet inte riktigt hur det gick till (GOD DAMN YOU ALKOHOL!) men jag gjorde illa min nacke iallafall, riktigt rejält. 

Mitt huvud ville sprängas igår och idag var det ännu värre så jag var tvungen att ringa till vc, där damen i telefonen skrämde upp mig rejält med att säga att jag måste nog röntgas, kanske har whiplash skador osv.. 

Tur i oturen verkar det inte vara så farligt, mer än att det gör cpjäklaont. Jag fick meducin och en salva som jag ska använda i 2 veckor, så hoppas jag att det snällt försvinner efter det. 

Jag kände hur nära jag var att börja grina flera gånger, när jag har såhär ont i kroppen så bryts jag så lätt ner. Tur att man är människa och håller allt inne. 

Jag brukar vara väldigt opratsam när jag mår som en räka, men det verkade inte folk notera idag. Först var det en gubbe som surra öronen av mig i väntrummet, jag fick tillochmed säga åt han när han började ställa för personliga frågor (om jag hade pojkvän och sånt?!), sedan började en gubbe prata med mig på apoteket, sedan sprang en kille mot mig och ville sälja mig något. Men toppen på själva kakan var när jag gick in på ica och skulle hämta lite paket jag fått; först säger hon med en bitchig ton "du vet väll att ditt leg har gått ut?!?!?!" NEJ DET HADE JAG INGEN ANING OM. Men om jag får köpa alkohol och gå in på krogen borde jag ju rimligtvis få hämta ut lite paket. Det var inte nog med bitchigheten där, sedan påpekade hon ungefär 10 gånger att jag inte får skriva Bella på mina paket utan måste skriva namnet på leget. Under alla år jag har beställt paket är det INGEN som påpekat detta, de ser ju för tusan på datorn att allt stämmer ändå. Jäkla skitkärring. Kände hur tårarna kom emot mig och hur jag ville skrika på henne. Jag verkade ha riktigt med skinn på näsan idag då jag sa åt henne också. 

Jag tar då ingen skit när jag mår som en räka, sådetså.

Nu och de kommande dagarna ska jag ligga i sängen och tycka synd om mig själv, jag är ju typ handikappad då jag knappt kan ta på mig kläder. 

Trots allt det här hade jag förjävla kul i lördags med mina vänner!! Om jag ändå kunde komma ihåg nått om konserten.. ;) Det var röj iallafall!

Det där med att ta det lugnt verkar inte ha följt med i handboken om mitt liv. But someone's got to do it!

Ikväll ska jag se sista delen av 'Tårka aldrig tårar utan handskar' som går på 1an. Kanske jag får ur mig lite av grinigheten jag kände förut.

   Jag drack finvin i lördags och jag och Jessica förlovade oss (igen). Synd att vi hade för feta fingrar för våra ätbara ringar :)

För första gången på väldigt länge är jag lite nervös. Fast bra nervös. Man ska vara nervös ibland.

Idag är min första dag på ett helt nytt jobb - på ett dagis! Och tur som jag har är det precis där jag bor, det är skönt. Så.. Jag är nyfiken på hur dagen blir, vad jag ska göra och så. Antagligen kommer jag vara som en förvirrad kyckling första dagen och allt, och antagligen bli kär i alla små söta barn!

Det här känns som att ett nytt kapitel skrivs i mitt liv och det känns jäkligt bra! Det är så kul att få prova på nått nytt och jag tror faktiskt jag passar perfekt på ett dagis :)

Dagen slutar inte klockan 3 dock, då ska jag hem och försöka få lite sömn och sedan jobb natt.. Jag kommer antagligen att ångra mig några gånger efter det beslutet men vad gör man inte. Ibland måste man känna att man lever också.

Så, min mage ska pirra lite till innan jag knatar iväg till det nya jobbet!

Puss.

Jag trodde det regnade när jag hörde något smattrade mot fönsterbläcket förut när jag gick upp..

Oooooh, så fel jag hade! Denna dag ska jag spendera inne, måste tvätta, plantera blommor och sätta upp tavlor. Jag vägrar gå ut.