LÅNGT HAR JAG FÄRDATS OCH MYCKET JAG SETT

MEN PÅ MITT LAG SER JAG ALDRIG MIG MÄTT

STORMAR HAR RASAT MEN VINDEN HAR VÄNT

OCH DEN TAR MIG TILLBAKA TILL RÅSUNDAS GRÄS!

En gång var vår sommar
en evighet lång.
Vi strövade i soldagar
utan slut en gång.
Vi sjönk i gröna doftande
djup utan grund
och kände ingen ängslan 
för kvällningens stund.

Vart gick sen vår evighet?
Hur glömde vi bort
dess heliga hemlighet?
Vår dag blev för kort.
Vi strävar i kramp,
vi formar i strid
ett verk, som skall bli evigt -
och dess väsen är tid.

Men än faller tidlösa
stänk i vår famn
en stund då vi är borta
från mål och namn,
då solen faller tyst
över ensliga strån
och all vår strävan syns oss
som en lek och ett lån.

Då anar vi det villkor
vi en gång fick:
att brinna i det levandes
ögonblick,
och glömmer det timliga,
som varar och består
för den skapande sekunden,
som mått aldrig når.

Karin Boye

 

– The Heroin Diaries, Nikki Sixx

“Not everyone is capable of madness; and of those lucky enough to be capable, not many have the courage for it.”

— August Strindberg

“Do not stand in the middle, go to the right or to the left.”

Johnny Rotten

Jag har hört att varje slut också är en början och att vi bara inte vet det just då.

Jag vill tro att det är sant.

“Rape is one of the most terrible crimes on earth. And it happens every few minutes, the problem with groups who deal with rape is that they try to educate women about how to defend themselves. What really needs to be done is teaching men not to rape. Go to the source and start there.” 

- Kurt Cobain