och mitt hjärta bultar ett extra slag och jag ler.

fantasikillen som jag har är perfekt, och sviker mig aldrig!

jag har just sett på efterlyst, dom hade ett inslag om försvunna personer som inte gjort något ljud ifrån sig efter sitt försvinnande. personer i omgivningen har inte sett något och polisen har inte hittat något. mitt hjärta bultar alltid ett extra slag när man pratar om det här, tänk vad hemskt att någon i sin närhet bara försvinner och man inte hittar personen.

det måste ändå vara bättre att hitta kroppen, för då har man någon att begrava men att gå med en ovisshet hela tiden måste vara så knäckande för en. en man hade varit försvunnen i 8 år! 8 år och ingen har sett eller hört någon från honom. jag tycker det är så konstigt att ingen människa har sett personen, helst om han bor i en stor stad som sthlm, gbg eller malmö. kan det bero på att man inte är tillräckligt uppmärksam?

när de tar upp fall om att en person försvunnit på en båt, kan inte svaret vara då att han hoppat eller fallit ner..? för ingen kan ju försvinna från en båt bara sådär, medans båten fortfarande är ute på havet. knepigt sådant där.

ett fall som åkte rakt in i mig är 'fallet jimmy', han gick från att vara försvunnen till att klassas som mördad, man har inte hittat honom men en man har suttit häktad men han gör inte det längre (han sitter kvar för andra brott just nu). jag vet inte vad sånt där beror på, att vissa fall finns med en. beror det på utsèendet, försvinnandet eller är det bara en tillfällighet att man tar åt sig?

vart är alla som har försvunnit bara sådär? bara gått upp i rök?

att leva med ständig ångest över vart ens nära och kära är måste vara så svårt och är något jag aldrig vill uppleva!

/bfalk.

Sist när jag såg dig
Hur kul va det?
Som att gå på sin egen begravning

Sist när jag såg dig
Hur kul va det?
Allt syre i mitt rum tog slut

Sån...Sån
...Sån är du

Så många timmar
Så mycket tid
Som jag snurrar runt i din maskin

Så mycket dynga
Så mycket skit
Som jag skyfflat runt i din fabrik

Kom aldrig för nära
Kom aldrig hit igen
Tro aldrig att du nånsin é min vän

Håll dig långt, långt borta
Långt ifrån mig
Du är lika snäll som heroin

igår insåg hur mycket kläder jag har bara för att ha. jag använder det inte, men jag har kvar det för jag kan ju faktiskt ta på mig plagget någon gång i livet. men innerst inne vet jag att det inte kommer hända, att jag bara har det för att kolla på. igår samlade jag ihop en heeel hög med kläder som jag dagen innan hade kastat, mest för att jag var så arg över AIK matchen. det är kanske så man ska göra för att bli av med saker, bli arg och kasta bara! nu ligger hela högen på en bänk utanför mammas rum. jag ska ge allt till någon lycklig själ eftersom det är så jobbigt att kasta kläder i papperskorgen enligt mig.

jag somnade i en vettig tid igår, så jag tänkte: nu kommer jag vara pigg imorn!

men kom jag upp idag? ja visst gjorde jag det, men efter jag började såklart. missade första lektionen men kom till andra, där jag fick veta att det var ungefär en timme innan vi egentligen skulle börja.. suck. men pratade om projektarbetet som ska vara klart när vi kommer tillbaka, så man då fick man lite idéer om hur man ska göra och så. så det blir ganska mycket plugg hemma på lovet.

när vi började så hade fick vi lyssna på en föreläsning om demens, vilket jag är ganska bekant med efter en hel sommar med bara dementa. det känns som jag har ganska bra koll på det, hur jag ska agera osv. jag tyckte det var jätte kul att jobba med dementa, något jag tycker alla ska uppleva som jobbar inom vården, då får man se olika slags åldrande. man fick mycket information iallafall.

efter det fick vi sluta, och då var det äntligen lov! det är ju underbart. synd bara att vädret suger och att man blir så trött. hoppas på sol i påsk.

när vi kom ner på stan gick jag och c på stan, hittade en jätte fin hårfärg.. nu är frågan hur det blir! ska nog färga det ikväll, om jag hinner. jag hoppas verkligen att det kommer se bra ut. vi var på hemköp och där var jag tvungen att köpa ost, det finns inget pålägg hemma så det var väll dax ansåg jag. sen satt vi på pressbyrån och pratade om allt och inget :)

när jag kom hem käkade jag en macka eller två och nu sitter jag här.

ska alldeles strax börja röja här hemma så det ser bra ut.

imorn är mamma tillbaka till sverige, hoppas dom åker hem på en gång! då blir jag glaaaad!

nej, kanske dax att sätta igång?

kram&puss

suck och pust.

snaaaart är det onsdag och sen är det lov! det ska bli riktigt skönt, det känns som jag ska sova bort hela lovet, men det kan man oxå  göra.

det har inte hänt mycket idag, det kom en kille från mansjouren och pratade med klassen, det var ganska intressant.

när jag kom hem så satt jag.. ja, vid datorn och lyssnade på musik, blev skit trött och valde att slå igång någon film. denna gången blev det role models som fick äran att ses utav mig. den var jätte bra tyckte jag, kanske lite konstigt eftersom jag inte brukar gilla sånna där filmer så speciellt mycket. ett extra plus i kanten är ju att sean william scott är huuuur snygg som helst! tycker allt att han borde pallra sig till sundsvall, why not lixom?

och nu sitter jag alltså här igen..

finns inte så mycket att göra, borde plugga kanske men njae.. snart lov ju.

bortsett från att jag knappar på tangenterna så funderar jag över varför bobby's hårstudio kommer upp före bloggagratis. kan det bero på att jag vill bli klippt av honom eller att det bara beror på hans sensuella läppar? det kan vi fundera över people.

det känns inte som att jag har så mycket att skriva om, vädret suger fortfarande, katterna är fortfarande pain in the ass och jag drömmer konstiga drömmar.. jag kan ju berätta för er att jag har jätte ont i ryggen idag! är det verkligen nyttigt att träna, får ju fan ont av det hela tiden! mer chips åt folket!

kram&pusss

är det något jag får ångest över så är det tv programmet "familjen annorlunda", jag har just sett 10 minuter av det och det är den enda jag klarar av varje gång det går på tv. det är ungar precis överallt, mammorna ser skit slitna ut och papporna bara suckar. är det ett roligt liv? hur ska man kunna ge alla barn lika mycket kärlek och uppskattning? jag tycker synd om dom lite äldre barnen som blir som en extra förälder för de små. det är ju verkligen inte deras jobb tycker jag, tänk dig att vara i tonåren, inte vill man ta hand om sin lillesyrra då?

barnen är med precis överallt oxå, tillomed på deras honeymoon (kommer inte på vad det heter på svenska). jag säger som mamma brukar säga: ofta man vill ha med sig barnen på sin semester, det är ju då man vill slappa och vara ifrån dom ett tag. låter det hemskt? nja, det tycker inte jag. precis som i alla relationer så tycker jag att man ska vara ifrån barnen ett tag. fast nu vet ju jag inget eftersom jag själv inte är förälder, men jag tycker såhär.

nej, jag skulle aldrig skaffa så många barn. jag förstår inte riktigt varför man vill ha så många barn, det kommer nya hela tiden och som familjen i programmet så får dom alltid ta hand om någon liten.

och så måste jag ju säga att vissa av föräldrarna även pratar bebisspråk med varandra.. då har det väll gått för långt?

(märk: jag menar endast familjerna i tvprogrammet)

~

jaja, nu sitter jag här framför datorn igen. jag orkar inte med matchen, det ser mörkt ut. nu får man hoppas att det går bra i fotbollen istället.

jag funderar över om jag ska beställa lite grejer från lindex eller inte, det blir ungefär 300 kr och består av tre olika leggings, ett skärp och ett par solbrillor.. frågan är..

föresten så lyckades jag somna förut! jag frös som en idiot så på med tjocktröjan och lägga sig i sängen med täcke och filt samt katt (som jag tror har kissat på mitt rum, jag får ett psykbryt snart!!!!), och såklart somnar jag. en timme kanske, det var skönt. synd bara att jag blir tokgroggy när jag vaknat, det är faktiskt ganska läskigt.

nu ska jag lägga mig i sängen igen och glo på tv!

jävla skit match, fanååååå. nu blir jag förbannad. vem ska jag nita?

kram&puss

What you find is yours and always to keep