nu tänkte jag just lägga upp en text på hur irriterad jag blir på människor som inte skriver om något vettigt alls (läs: trycker ner andra människor genom sin blogg) men jag kom till insikt att kanske man inte ska lägga sin energi på sånt onödigt.

läs och lär: om du inte gillar något, låt det vara och låt inte din vackra blogg ta del av dina dåliga dagar. använd inte din blogg som något mobbande plank.

igår, fredag.

mamma gjorde jätte god mat, kött och potatisgratäng. jag drack flera liter vatten för jag trodde seriöst att jag skulle brinna upp.

vi låg i varsin soffa hela kvällen, kollade på let's dance. synd att den snyggaste dansaren skulle åka ut.. ah.

satt och kollade på tv ett tag, sen gick jag och la mig och läste bok.

idag, lördag.

blir det lika slappt. jag känner verkligen inte för att göra något, helst inte när jag varit så sjuk. och idag har jag jätte ont runt dom kraschade musklerna :/ jag trodde jag skulle kunna vara med på idrotten efter 2-3 veckor kanske, men måste vänta ännu längre :o det här lär vara bra för mitt betyg, men vad ska man göra.

idag tog jag fingrarna ur ärslet och äntligen beställde jag KISS skorna som jag tänkt beställa skit länge och så tog jag ett par jeans oxå. jag längtar tills mest till skorna, då kommer jag vara snyggast på fötterna helt klart.

fredag.

jag undrar hur min rygg ser ut egentligen. mamma får kolla på den hela tiden för att se hur svullnaden ser ut. men efter många:"ojdå.." "men ish.." så vågar jag själv inte kolla i spegeln. men hon var så snäll och förklarade hur det såg ut.

idag är jag jätte täppt i näsan, jag tycker inte om det. även fast man nässprayar snoken så har man ju endå ingen smak = ingen matlust. det enda jag gör är att dricka vatten, massor med vatten. det tjuter i öronen och ryggen gör ont. what to do, what to do.

ikväll ska jag och mamma nog bara vara hemma och se på let's dance. sen ska jag se på en ny serie som verkar jätte bra, samantha tror jag den hette.

i helgen tror jag ska försöka gå ut och få lite luft, det var ju trots allt en hel vecka sedan jag var ute. sen måste jag sola, ser ut som ett lik. kommer skrämma barnen på skolan på måndag om jag ser ut som jag gör nu.

det blev inte många rader eftersom jag inte har mycket att skriva om just idag.

kram&puss

torsdag.

idag fick jag sovmorgon, åh så härligt! fast hade en och en annan tokdröm.

jag gick upp vid ett, läste lite i en tidning och drack te sen så kollade jag på hemmafruarna. har inte gjort så himla mycket vettigt idag så jag orkar inte ge er alla sjukdomsmeningar.

just nu sitter jag här vid datorn, har läst lite på aftonbladet.se. det enda jag brukar läsa är skvallret, så intressant är jag. men för oftast så brukar ju inte kvällstidningar ha så rätt om vad dom skriver..

men läste en artikel nyss om ett par som döpt sin son till adolf hitler, han är 3 år. paret bor i USA och nu har socialen tagit hand om barnet. dom säger att det inte beror på namnet utan något annat. "Enligt psykologen N.G Berrill är det jämförbart med misshandel att döpa ett barn till Adolf Hitler." det där är ett helt sjukt uttalande för mina ögon att läsa. i USA får man döpa sitt barn till vad som helst, man ska ha alla friheter som helst och vilket underbart land det är! bullshit. jag förstår att folk ser det stötande, att döpa sitt barn till adolf hitler - vad tänker man på egentligen? man vet ju inte hur föräldrarna är heller. men om man ska få döpa sitt barn till vad som helst, så ska man få det. det är ju bara totalt sjukt att socialen tar ett barn pga av ett namn..

"Förra året omplacerades en 9-årig flicka på Nya Zeeland. Flickan hade döpts till Talula Does The Hula From Hawaii."

om folk ser ett namn stötande, visst. men om man bor i ett land där det är lagligt så kan man nog inte göra så mycket åt det. fast föräldrarna kanske ska tänka till lite innan. tur att man inte kan döpa sitt barn till vad som helst här i sverige. fast å andra sidan, man ska ju få ha den friheten kan jag tycka. man kan alltid byta senare i livet om man vill. jag tycker dom i USA borde bry sig liiiite mer om barn som far illa i hemmet än att bry sig om namn.

och där har jag tryckt in min åsikt för dagen.

nu ska jag försöka få i mig lite mat.

kram&puss

dra åt hela helvete vad ont jag har!!!!!!!!!!

jag är inte glad nu

jag är ledsen

jag ska grina hela natten

och tycka synd om mig och min kropp

hejdå.

inatt eller imorse kanske det var, så hade jag en så verklig dröm. jag trodde verkligen den var sann och jag kände smärtan som jag upplevde i drömmen.

jag var i mammas rum, hade antagligen bytt med henne. men det var lite större än vad det egentligen är och det var bara ett bord och en säng därinne. jag var där med två killar och en tjej. tjejen satt på sängen och målade sina naglar rosa. ena killen, som jag tror var hennes kille satt bara på sängen och såg drogad ut.

jag satt på golvet just vid fotänden av sängen, mitt emot satt en äldre kille. vi pratade om nått och helt plötsligt så börjar han bita mig på kinden och sedan i halsen. det gjorde nå fruktansvärt ont, jag kände smärtan i hela kroppen. jag skrek att det gjorde ont och tillslut slutade han. efteråt var allt bara så härligt. jag mådde så bra. jag var hög som ett höghus. jag blev kär i killen som hade bitit mig.

jag kollade på klockan och sa till dom andra att vi måste dra hemifrån för mamma skulle komma hem och hon skulle se att det hade hänt nått. det var blod överallt.

men vi hann inte utan mamma kom hem.

jag sprang ut ur rummet tillsammans med tjejens kille, som sa till min mamma att han var min brorsa, vilket hon verkade tro på. dom fick duscha mig i kallt vatten för jag var så borta.

när jag vaknade dagen efter så fyllde mamma år, vi skulle ha fest hemma hos oss. det var en varm sommardag. men jag gick inte upp förns på kvällen. mamma var utklädd till vampyr och jag berättade för henne vad som hänt och jag fick mina vampyrtänder.

det var en sån ful dröm nu när jag skriver den, men så verklig.

det gjorde så ont och det rosa nagellacket var det finaste jag någonsin sett.

och han som bet mig var loveli.

han var bill compton. (Stephen Moyer i true blood)

jag har insett att jag kanske kollar lite för mycket på vampyr filmer och serier, då blir det såhär. inte är det bättre av att jag läser låt den rätte komma in.

men det är så läskigt när man tror att drömmar är sanna, vad dom än handlar om.

mycket ointressant kanske. men jag har hört att man ska skriva ner sina drömmar.

nu har jag så sjukt ont i kroppen, jag hostar och det blir bara värre. alvedon eller super medicin funkar inte.

skit oxå.

onsdag, eller hur?

helt otroligt att det inte står 0 på besökare. jag blir mindre aktiv då bacillerna tar över min kropp.

kort resumè:

39 graders feber 24 timmar i flera dygn

hostat hela tiden

förkylning

hostat sönder muskler mellan revbenen - jag kan lova att det gör sjukt ont! man kan inte ligga som en normal människa, inte sitta heller för den delen. ajajaaaaaaaaj låter det ur min mun HELA tiden. jag fattar inte hur man kan överhuvudtaget hosta sönder något i kroppen, men det går. jag lyckades ju ganska bra.

farbror doktor sa att det var jätte många nu som har influensan och som hostar sönder muskler och revben. om någon där ute har gjort det - jag vet hur det känns. livet är fullt av sjukdomar, oooh yes indeed.

idag skulle jag på Sundsvall - AIK, är ganska småless för att jag inte kan gå. och så vill jag ut och promenera men då kanske febern kommer tillbaka och det vill jag inte. men vill ha frisk luft in i min kropp! det skulle inte sitta helt fel.

jag blir hemma resten av veckan för att vila upp mig, sen är det tillbaka till skolan som gäller. jag har nog missat en hel del, men vad ska man göra när man blir såhär sjuk? jag antar att jag blir såhär lätt sjuk pga dessa 5 mediciner som gjorde mitt immunförsvar sämst för några månader sedan. jag är inte ledsen att jag missar skolan, det jag bryr mig om är min kropp och jag vill inte vara sjuk. jag vill inte hosta sönder nån muskel och ha så hög feber att jag inte ens fattar vad jag heter.

jag får inte vara aktiv (springa osv) på några veckor, alltså ingen idrott. hur jag nu ska förklara detta för lärarna är en annan historia.

nu när jag faktiskt kan ta mig upp så kan jag äntligen lyssna på min älskade musik. i fucking love it.

kram&puss

söndag.

inte för att jag tycker synd om mig själv. eller jo, det gör jag ju. hela helgen har jag legat däckad (inte pga alkohol vänner), feber, hosta och förkyld. jag har hostat så mycket så jag har fått skiiiiit ont i ryggen, mest där vid skuldrorna och bröstkorgen. jag har hostat så mycket att jag knappt kan andas och så jag fått ont i halsen.

när mamma tycker synd om en så tycker jag ännu mer synd om mig själv. visst är det illa? man blir som ett litet barn när man är sjuk, iallafall jag. det är sånna här stunder man är glad att man bor hemma och har en mor som kan ta hand om en. va, fyller jag 20 snart? men vafan, man får vara liten nån gång ibland.

alltid när jag blir sjuk så känner jag mig så jävla liten. som att bacillerna som är i kroppen gör att jag blir 7 år igen.

igår så kom micke hit en snabbis och lämnade backyard babies filmen, det tyckte jag var ganska gulligt. han sa att jag nog blir lite frisk om jag får den. har kollat lite på den idag, men ska kolla hela någon annan dag då jag verkligen kan koncentrera mig.

åh, vad jag längtar tills jag får se dom igen!

snart ska jag försöka äta lite, vilket jag är dålig på när jag är sjuk. tur att mamma har lagat flera liter av min favvosoppa.

måste ju bara skriva hur glad jag är över att jag har mina killar runt mig, mina manliga vänner. ni är guld värd! om jag inte hade er hade jag trott att ingen i hela världen brytt sig om mig. med det här kan jag ju tillägga att jag saknar christoffer lite.

ha det bra så hoppas jag att jag blir frisk och kry snart

kram&puss