Jag blev precis nyförälskad i min kära Jim Morrison. FAN vad jag älskar den karln. FAN vilken bra musik The Doors gjorde. FAN vad bra dom var. 

Varför varför ska sånna här bra musiker gå och dö för...?

Jag har precis sett dokumentären "When you're strange", igen. Jag älskar den. Jag kollar på den med en sjuk förtjusning. Det är sån fin och lugn film. Fylld med den fina Jim och fina musiken. Åh.

Jag blir alltid så fylld av känslor när jag ser den. Varför? Jag vet inte. 

Texterna och musiken bara träffar en rakt i hjärtat. Och så slår det mig att jag aldrig kommer få höra sådan musik igen. Det kommer aldrig att göras igen.

Tur att The Doors alltid kommer leva kvar i människors hjärtan, i mitt hjärta.

Jag känner mig kär samtidigt som jag fått mitt hjärta krossat när jag hör Jim's röst.

Och det är precis så musik ska få en att känna.

Jag har hört att varje slut också är en början och att vi bara inte vet det just då.

Jag vill tro att det är sant.

Goooomoorrroooon Upplands Väsbyyyy! Och resten av Sverige. Nu vet jag att det är bara några få små människor som orkar pallra sig hit, säkert mestadels från Sundsvall. Så godmorgon Sundsvallsborna. 

Sitter just nu på jobbet, jag ska väll pallra mig hem så småningom. Hela den här dagen går ut på att tvätta och städa, himla roligt. 

Och det är såklart klart att det är finväder då. Typiskt. Vilken tur att jag ändå inte orkar hänga i solen.

Idag ska det även komma jobbgubbar (inte jordgubbar) och glo på min dörr. Förhoppningsvis får jag en ny snart, man måste kanske ha en fungerande toadörr, annars vill ingen komma till mig.. 

Och ungefär så rolig blir min måndag. 

Imorgon måste jag också gå upp tidigt.. Wääääh. Det är synd om mig. Tur att jag ska göra roliga saker.

Puss.

Snodde en bild från min homie, när vi var i Sidsjön och glassade. Eftersom jag har en fin mun så döpte jag bilden till "suck it like Jenna Jameson". Fin vare ja..