Igår vann en Gnagare pris på Fotbollsgalan. 

Grattis Alexander!

Årets nykomling

Alexander Milosevic, AIK

Ibland kan jag slösurfa, när jag slösurfar hittar jag bra saker.. 

Se:

Hej konsument: Daniel Adams-Ray

Bil/Transportmedel: Röda linjen.
Återvinner: Papper, batterier och pet-flaskor.
Håller på: AIK.
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Tittar ut i tunnlarna och önskar att jag hade några burners som fick stå kvar i all oändlighet.

Jag må ju säga att killen steg ännu mer i mina ögon, och jag gillar han nu extra kalasmycket, heja Danne!

Oh, Kenny Pavey! You´re the love of my life.
Oh, Kenny Pavey! I let you shag my wife.
Oh, Kenny Pavey! You´re the one for me.

Idag blev det klart: ett silver till AIK och grabbarna.

Jag är såklart jätte glad, de har verkligen spelat bra den här säsongen och de skulle fan förtjänat ett guld! :) 

Och så var fotbollen slut för iår.. Det känns alltid lika tråkigt, nästa år får man se Gnaget och Black Army här i min stad, eftersom fjantgiffarna gått upp i Allsvenskan. 

Åååh. Jag trodde verkligen inte att det var sant. Verkligen inte. 

Och det krävdes den där sista matchen på Råsunda för i år och ett Black Army som hyllade mannen. 

Igår var det Kenny Pavey's sista match i AIK tröjan. Och det är för mig obegripligt. Jag är sjukt ledsen för den karln har gjort allt och lite till för AIK, han har ett riktigt AIK hjärta och spöar vem som helst och tar ett rött kort bara för att han har sån kämparglöd. 

Jävla skit. 

Älskade älskade Kenny.

AIK vann med 2-1 på Råsunda igår, så med med en andra plats och ett silver (förhoppningsvis) får de nu spela i Europa.

Varför håller du på AIK?

Svar: Den här frågan får jag gång på gång någon får reda på vilket lag jag håller på. Och det är oftast chockerande. 

Det är konstigt att i den här staden att hålla på något lag som inte är härifrån. Här ska man hålla på Timrå eller Giffarna. Annars blir man sur, förbannad och väldigt väldigt otrevlig.

Historien bakom varför jag håller på Sveriges finaste lag är ganska kort:

min bror's pappa spelade i AIK när han var ung. Så jag är helt enkelt uppvuxen med allt som har med AIK att göra. Och det är jag såklart väldans nöjd med :)

Leif Grahn gick den långa vägen från AIK:s pojklag, via juniorlag, reservlag och upp till A-laget. Han spelade 1976-79 totalt 34 allsvenska matcher, alla utom ett par inhopp som högerback, men en ryggskada gjorde att han var tvungen att sluta med elitfotbollen. Efter den aktiva karriären fortsatte Leif som tränare för AIK:s junior- och damlag.

Ja, dagens match igår? AIK spelade skit dåligt och förlorade. Det var som typiskt att dom spelat så jäkla bra och möter Djyrgårn' som är sämst och så måste dom bara förlora då. 

Guldet är lååååångt borta, 8 poäng till HIF och jag tror deras segertåg går vidare, tyvärr. 

Dock var det bra tryck på matchen igår, och som vanligt mycket nerver.

Jag önskade att jag var där, för i början av de 10 minuterna var alla (nästan 25.000) människor som var på plats knäpptysta. Supportrarna ville ge ett tydligt exempel på hur fotboll är när publiken är tyst under en match i allsvenskan. - Läs mer här.

Man hörde allt annat, hur spelarna och tränarna skrek.

Efter 10 minuter så brakade det loss, jävlar vilket tifo Black Army hade! Så sjukt häftigt! Då hörde man att det verkligen var derby. 

När andra halvlek skulle börja så tändes det bengaler från båda håll. 

Jag tyckte det var ballt att från båda håll, även fast man ska hata varandra, kunde gå ihop och göra något gemensamt.

Så, idag är det ett nytt derby. Den här gången i hockey.. Må de svartgula ha lite mer tur, och spela lite bättre än igår! Kom igen Gnaget!

   "Trots alla lagar och alla hot så kan dom aldrig släcka vår passion"