.. Jag älskar döskalle godisarna?

Det är inte ofta jag käkar godis, men när jag gör det så åker döskallarna ner. Mmmmhmmm...

"Människor tror mer på en stor lögn än en liten, och om du upprepar det tillräckligt ofta, kommer folk förr eller senare att tro på det."

/Walter Langer

Klickade hem lite nya kläder och smycken häromdagen, från H&M. 

Jag behöver verkligen nya tröjor, då de flesta är för uslitna, gamla och inte sitter bra. 

För tredje gången fick jag även köpa en ny ring, den senaste råkade jag smälla sönder på krogen..

You come around when you find me faceless
Fuck me like you hate me

Den här veckan och nästa vecka kommer ta kålen på mig. Jag jobbar konstant. Olika pass pass hela tiden förvirrar hjärnan rätt bra, och när det är så långa pass så får man klaga. 

Det är bara den fjärde juni, och jag är redan bokad till 193 timmar. Det är sjukt. Jag hoppas jag pallar trycket så att säga, det känns som jag kommer vara värd lönen när den trillar in. 

Jag måste säga att jag inte alls har haft någon större blogglust, jag som var totalt beroende förut, haha. Men det kommer och går sånt där antar jag :) 

Nu sitter jag och glor på England's matchen, må de vinna, just nu ligger de under dock.. 

Om några timmar ska jag pallra mig till jobbet för ännu ett nattpass, sedan är jag äntligen ledig några timmar imorgon! Då ska jag bara njuuuuta, kanske dammsuga lite. Fan vad jag hatar damm. På tal om det.

Nej, nu ska jag glo vidare på tven!

Ha en fin lörday mina vänner!

"Shit, hur har mannen lyckats skriva en hel bok?" - var första tanken när jag slog upp boken. Och redan när man bläddrar i de första sidorna så möts man av ändlös humor. 

Boken är rätt tjock, har mycket detaljer i den, hur kan karln, som har knarkat mer än någon annan komma ihåg allt detta? Jo, han har ju självklart fått hjälp på traven..

Ozzy är en legend. Självklart. Han har uppnått det som somliga bara kan drömma om. Han har så mycket fans som älskar både han och musiken han gör, och har gjort. 

För mig är Ozzy Osbourne inte så mycket, missförstå mig rätt: jag beundrar mannen jätte mycket, men tycker inte alls han kan sjunga för fem öre. Jag skrattade åt honom när serien gick på MTV. Jag vet inte alls hur han har levt (eller jo, delvis då) eller hur han har lyckats som han gjort.

Därför valde jag att läsa boken, med vild förtjusning. 

Man får veta hur hans barndom var, hur han levde, att han hatade att jobba på fabriken där han växte upp med sin mamma och pappa. Han skulle inte klara av att leva det där livet. Så han valde att bli musiker.

Man förstå hur han har kämpat för att komma dit han är idag. Att han lever är ett annat mirakel. 

Visste ni att han tog 45 olika piller när familjen Osbourne valde att ställa upp på showen som gick på MTV och blev jätte känt? Och jag skrattade åt honom. Jag trodde han var så förstörd av allt knark. Och det visade sig att han mådde så dåligt att han var tvungen att proppa i sig allt det där, samtidigt som han hade en sjukdom. 

Jag har svårt att tycka synd om rockstjärnor, de har pengar, brudar, bilar och tillgång till allt, men de väljer ju trots allt hur de spenderar dessa saker. Om de väljer knarket före allt, ja, det är ju deras problem.

Men en sak jag har lärt mig av alla dessa rockbiografier jag har läst, så verkar knarket och alkoholen den enda vägen ut ibland. Det blir sådan press på att prestera, de orkar inte med, de har för mycket pengar att hantera och människor som utnyttjar och stämmer dom hela tiden.

Och det var inte annorlunda för Mr. Ozzy.

Man får lära känna han på djupet; man skrattar, förundras, undrar hur fan han tänkte ibland, blir lite förbannad och njuter av den här boken. Och det mina vänner, är en bra bok.

Man behöver inte lyssna på musiken för att få lära känna personen bakom musiken, eller hjärnan om ni så vill kalla det. En viss beundran och nyfikenhet bör dock finnas.

I slutet av boken så undrar han själv hur tusan han har lyckats överleva. Han söp och knarkade varje dag, var knappt nykter under flera flera år.

Jag tror vi får ha kvar Ozzy ett tag till i rockvärlden.

Läs den här boken!

4/5