Så sjukt jävla bra.

Fortsätter bete mig som - galen.

Nu var det längesen jag skrev 'vanliga' ord här i min kära blogg.

Sanningen är väll att jag egentligen inte har något att skriva. Efter min enorma förkylning så har det gett med sig en smula, men det verkar sluta precis som det började: med en trötthet som inte är av denna värld och rejält med illamående. Jag försöker gång på gång att inte kräkas, usch. Så snuskigt. 

Fast nu måste jag försöka ta tag i det här igen, alltså att försöka vara en normal människa. Jag har gömt mig i mitt lilla bo så länge nu. 

Jag hörde någonstans att man måste få må bra oxå. 

Jaja, nu har jag precis sett klart en film. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra resten av dagen.. Kanske glo lite mer på tven, bara slappa. Det är fulväder ute, så jäkla skönt. Då får man inte ångest över att man bara ligger i sängen. - "Som om man inte har det ändå."

Puss på er!

Skådespelaren Reine får nog av sitt jobb på teatern när hans jobbkompis blir varslad om uppsägning. På arbetsförmedlingen får han erbjudandet om jobb som fritidspedagog på Kumlaanstalten. Han vill sätta upp en pjäs i fängelset trots motstånd från fängelseledningen. Fångarna är måttligt intresserade tills de inser att genom att delta i pjäsen ges de en möjlighet att rymma.