Ska ligga i sängen heeela dagen.

Ska visst jobba imorn.

Bäst att vila upp sig tills dess. Eller hur..

.. Jag har ett förjävla morgonhumör? 

Jag blir själv paff över mig själv när jag kan vara snäll på morgonen/när jag precis har vaknat, när jag kan svara på tilltal och vara trevlig. Men oftast är det ju självklart inte så, jag är så hemskt sur, arg och förbannad och fattar inte varför man överhuvudtaget ska behöva prata på morgonen. 

Att dessutom vara trött och sur tillsammans med hunger gör det hela inte så mycket bättre.. 

Oftast är det min käre mor som får ta del av dessa fina stunder med mig.