Onsdag - en rätt bra dag. 

Som vanligt vaknar jag väldigt trött, men efter att ha ringt mamma och tyckt synd om mig själv insåg jag att jag kanske måste göra nått.. Så man inte bara ligger och deppar. 

Drog ner på stan och kom på att jag ville pierca mig, igen. Jag bytte även en kula när jag ändå var där. 

Jag ville pierca en sträng i munnen men det blev en annan sträng istället, då jag inte tror att man piercar där jag egentligen ville pierca, här. Ja, ungefär så. 

Sagt och gjort så satt jag där igen och väntade ivrigt på att det skulle vara över. 

Konstigt nog och helt sant - så kändes det knappt. Helt sjukt. Det sved inte ens till. Kanske beror detta på att jag har piercat ungefär varje kroppsdel och är van, jag vet inte. 

Men den där kärleken till nålar slutar aldrig förvånad, jag gillar att vara lite nervös och känslan av adrenalin man får, både av en piercing och en tatuering. Jag är nog lite sjuk trots allt.. 

Men man blir fin iallafall! :)

När det var klart mötte jag Hilda och Jessica, drog sedan till Hilda och kikade på hennes lägenhet och surrade strunt. 

Sedan träffade jag mamma och hennes sambo, käkade på stan och drack en cider. Något man absolut inte får göra, men regler är till för att brytas.. Eller hur?

Det har varit en trevlig dag, skönt för mitt mående må jag säga :) 

Har kommit på att jag låter nog väldigt bitter, på internet och på riktigt mot mina nära och kära. Det är ju inte så jag är, egentligen. Sätt en nåljävel i kroppen så blir jag gla' igen. 

Nu sitter jag i soffan, har precis diskat och satt igång med tvätten. Eftersom mina grannar får för sig att tvätta mitt i natta tänker då inte jag få dåligt samvete för att vår tvättmaskin låter som någon flyger in med ett flygplan i huset. Ungefär så då. 

Jaja, nu har jag inget mer att tillägga. Puss på er.

Piercade en 'smiley', alltså strängen i läppen. Schönt.

Nu får vädret ta och bestämma sig, varmt eller kallt, regn eller sol. 

För människor som har extrema problem med leder så är detta ett väldigt stort problem. Jag hatar att klaga, det är inte min grej men när man har ständig värk hela tiden vilket tid på dygnet som helst.. Då är det svårt att inte råka nämna det, helst i sin egen blogg.

Jag kan inte säga att jag mår bra, när jag inte gör det. 

Att ha värk hela tiden drar ner ens mående, både fysiskt och psykiskt, man blir osocial och vill helst bara ligga i sängen. Det är synd att inte alla förstår det här och tar det oftast som att jag är tråkig, inte bryr mig, inte har så ont som jag säger eller skiter i andra. Egentligen så är det ju det som är felet, att just tänka så om någon kompis. Nåja, man har väll värre problem än så. 

Det värsta är att man inte kan göra nått, och inte orka göra det man planerat.

Och jag är så glad att jag bor i en stad som har Sveriges sämsta sjukhus! Tack och åter tack.

Nu så, nog om tråkigheter. 

Igår var det en trevlig kväll. Mötte upp mamma, hämtade ut lite paket och handlade lite småsaker innan vi knatade till Dallan och åt en riktig god toast (oxfilé, strips, bröd och beasås). Min mage var väldigt glad att få i sig mat. Satt kvar en stund, men det var riktigt dött både där och i stan, jag tror det gråa vädret påverkar människor mer än vad man tror. 

Väl på plats på teatern så fick vi vänta i 20 min innan man ens blev insläppt, skandal. Vad spelar det för roll om man får komma in och vänta där..? Dessutom fick man trängas bland äldre kvinnor som inte riktigt uppskattade hur jag såg ut, alls. Fast det mest skrämmande var att en tjej i min egna ålder också gav dessa blickar.. Vart fan är världen och Sundsvall på väg? Tycker det blir mer och mer inskränkt och att alla ska se likadana ut annars är man dum i huvudet. Jaja, skrattade åt dom och jag tror det märktes.. Ooops. Sedan öppnades dörren (dock inte teaterdörren) och in steg en Johnny Depp kopia. Jag hörde hur änglarna sjung i kör. Holy crap, och så räddades Sundsvall i mina tankar igen.

Teatern var bra, mycket bra skådespelare. Varje skådis hade tre roller och de var fyra stycken, som fint försökte visa upp myter och fördomar i det fina Norrland.. Jag tyckte det var mitt i prick. Och jag tror alla kände igen sig på något sätt, såklart kände jag igen mig i de som var yngre. 

Det är så kul att gå på teater!

Kvällen avslutades med ett abrupt samtal mellan mig och mamma, då en viss Thomas Bodström går förbi oss.. Han haltade och såg väldigt fundersam ut. Alla som gick förbi han vände sig om och undrade om de faktiskt gått förbi denna man. Jodå, visst var det han. Han har nog ett fall i vår lilla stad. 

Jag och mamma blev tvärtysta och glodde som fan.. Man får ju nästan skämmas, men bara nästan :)

Och jag fick den briljata idén att skriva detta på fejsbook, men tror seriöst ingen i min generation vet vem det ens är..

Det blir många punkter i mitt huvud när jag tänker på det. 

Skäms.

Jag avslutade kvällen igår med en dejt med underbara Betnér. Ni vet vem det är va..? ;)

Nu ska jag fortsätta vara bitter och glo på OZ.

Puss.

Jaha, god dag då. 

Måndag, inte så där ljuvt som jag vill att det ska vara. Vaknade på jobbet, utan att ha sovit en blund, natten var full av mardrömmar som jag helst vill glömma men en av drömmarna är fastbränd på min näthinna och lär så förbli. Dom säger att drömmar bara är drömmar, men det är något man själv upplevt, andra upplevt, det man känner tycker och tänker man ger utlopp i drömmarnas värld. Ibland är det är förbannelse måste jag säga. Jag vill drömma sött, om cupcakes och snygga män. Annars kan det gott va.

Inte gladare blev man när man upptäckte hur grått och tråkigt det var ute, då blev jag ännu tröttare. 

Kom hem och fixade lunch, åkte en snabb sväng med mamma och letade en frisörska. Det låter spännande va..

Kom hem, käkade lunchen och kollade på OZ tills jag insåg att jag faktiskt måste slå igen dom där små blå en stund. Det gick dock inge vidare då jag inte kunna finna den där jäkla ron i kroppen.

Kvällen bjuder då på lite trevligare saker, ska ut och äta samt gå på teater med min mamma :) Det var inte igår bara vi hittade på nått, trots sura miner från en viss herre, så ska det bli kul. Min söta lilla mamma.

Teatern vet jag inte ens vad den heter, mamma impuls köpte biljetterna till oss. Men den ska iallafall handla om norrlänningar, hur vi är och hur vi säger saker och hur vissa saker är 'våra'.

Den kan nog bli både rolig och intressant!

Så, nu har jag inget annat än detta att tala om.

Eftersom det verkar vara inne att knäppa kort på maten så vill ju inte jag vara sämre än någon annan så att säga.. DET HÄR ÅT JAG OCH DET VAR TAMEFAN DEN BÄSTA SALLADEN I MITT LIV.

Ungefär.

Fan, nu blev jag som alla andra oxå.

Jag hade den märkligaste natten på länge.

Som vanligt när man är ledig så går jag och lägger mig när jag blir trött, precis så gjorde jag igår. 

Men det gick inte att sova. Försökte spela spel på mobilen ett tag men sånt blir jag less på.

Vid 4.30tiden gick jag upp för att käka en macka. Sista gången jag kollade på klockan var den 6.

Detta förbryllar mig då jag proppat i mig nässpray så jag kunde andas, jag tänkte inte så mycket så hjärnan höll på explodera. Fast jag var inte ens trött i ögonen som man brukar bli. Konstigt. 

Det här har nog aldrig hänt mig, att man bara ligger klarvaken utan att ens känna sig trött. Eller veta varför man just är vaken.

På dagen så blev jag ju såklart jätte trött, hann få några timmarssömn innan jag blev terrad på sms från olika företag.

Det första som händer mig när jag går upp är att jag blir attackerad av en ölburk.. Ja, visst låter det härligt.

Det är alltid massa öl här i denna lägenhet, eftersom jag inte dricker det så har jag ställt alla burkar högst upp i skafferiet. Såklart framför mackgärnet som jag skulle ta fram. Och en liten missbedömning senare så har jag numera en fläskläpp. Av en jäkla ölburk. Ont som fan gjorde det ska jag tala om.

Är detta ett tecken på att jag bör undvika öl ännu mer eller Guds sätt att visa att jag måste börja dricka det.. Det ska jag klura ut idag tänkte jag..

Jag sitter fortfarande i pyjamas också. Jäkla lat man är alltså. 

Jag orkar inte ta mig nånstans, även fast man kanske skulle behöva handla lite. Men äh.

Något jag verkligen behöver göra är att dammsuga dock. Jag ska väll försöka få upp röven ur denna soffa och göra ett ryck.

Ikväll belönar jag mig själv med fläskfilé. Och en liter beassås. 

Because i'm worth it.

Ja just det det är ju fredag också, ha en fin fredagdagochkväll allihopa!

Puss.

Jag satt här vid datorn och skulle kolla efter ett recept på en MATpaj. Jag hittade receptet dock så poppade det upp en bild på en rulltårta. "Fan va gott det ser ut" tänkte jag, och jag behöver bara tänka så går jag in i action och bakar. När man har tråkigt gör jag oftast saker jag inte riktigt tänker igenom, som att baka. Jag äter oftast aldrig upp det, men jag blir ju trots allt upptagen med nått..

Sagt och gjort så tog jag fram alla grejer för att göra en rulltårta. Jag togs tillbaka när jag var liten och såg mormor alltid baka det ute i stugan. "Det kanske bara är tanter som äter sånt här..?" tänker jag vidare medans jag vispar äggen fluffiga.

Några funderingar senare om vad fan stjälpa betyder så lyckades jag iallafall fixa en rulltårta. 

När jag sedan provåt den så kom jag på varför jag inte gillade rulltårta när jag var liten. Den är alldeles för söt. Massa socker och dessutom hallonsylt som fyllning. 

För första gången i mitt liv känner jag att spy vore ett bra alternativ för att få bort det äckliga i min mage.

Jag gillar inte när det blir så sött, det är bara äckligt.

Dock så vill jag ju inte kasta den, det känns ju onödigt. Så nu ska jag buda ut den till någon som vill ha den. Antagligen blir det väll så att jag knatar upp till jobbet med den, då många där uppe är väldigt förtjusta i socker.. Någon ska ju bli glad av den tycker jag ju.

Det gick himla fort att baka den och nu sitter jag här och undrar vad jag ska göra. Jag är trött, förkyld och energilös, jag har sämre kondis än mormor på 90+. Något måste jag ju orka med..

Och så ska jag påminna mig själv att sluta baka för att jag har tråkigt - aldrig mer rulltårta!

oh you little fucker..

Aaaaaaaaaah.

Jag har noll energi.

Jag mår illa.

Jag har snor precis i hela näsan och i skallen.

Och jag blir anfådd bara av att resa mig upp.

Jag. Vill. Bli. Frisk. NU.

Det är ju så sjukt (hehehe) tråkigt oxå. Jag ligger bara i soffan och ser dum ut. Men man kan inte göra nått annat, som mamma så fint säger. Jag känner mig så ynklig och ensam. Tänk om man fick vara 10 år igen så mamma kunde ta ut VAB och vara hemma med en, ljuva tider. 

Men nu har jag ju datorn och tven som sällskap, nästan lika bra.. 

Mördarna är som vanligt det jag väljer först. Börjar tro att jag är knäpp i hela skallen. Jag skyller på snoret.

Jag längtar tills nästa vecka, då ska jag slösa pengar på mitt utseende. Jag gillar det.

Puss på er, snorisar och icke snorisar!

Det är nått fel på detta hus.

När det är kallt/dåligt väder ute så blir det sviiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiinkallt här inne. Och om det är varmt och härligt ute blir det som en bastu här inne. Antingen svettas man eller fryser röva av sig. 

Och eftersom det snöar ute nu så sitter jag här i min one piece och huttrar. 

Ja, jag är fortfarande sjuk. Blir galen på allt snor. Och alla dessa mardrömmar! Jag drömmer så hemska saker när jag är sjuk och vaknar hela tiden helt vettskrämd. Usch.

Igår kollade jag på Bajen matchen som visades på tv. Shit vad superettan är tråkig, den var så tråkig så jag tog bort allt mitt löshår.. Det såg inte bra ut, dessutom hade mitt vanliga hår börjat tvinna sig (ser ut som dreads, kan ju knappast va så bra va). Eftersom jag inte har sånt stort tålamod så började jag bli hyffsat arg och less när jag inte ens fått bort det när matchen var slut. Men med lite arghet, skrik och jävlar anamma var det borta iallafall. Nästa gång tänker jag INTE göra det själv. Lär väll inte ha nått hår kvar, vågar inte titta.

Just nu glor jag på Efter tio, kollar på nån rektor som försvarar sin älskade skola även fast en liten brud sitter där och säger att hon blivit mobbad och tvingad byta skola. Alltså, mitt hat mot skolan och alla inom den bara ökar mer och mer. Jag blir så förbannad så det inte finns ord. Precis som att den som blir mobbad ber om det. Nog om det. Ska tusan göra ett inlägg om detta. Vänta ni bara.. Man får hoppas att nån gammal söt lärare till mig läser det då :)

Nej men vafan, nu blev jag ju arg oxå. 

Nu ska jag se gamla mördare komma tillbaka till livet! 

Puss.

Men vad hemskt, jag ska försöka att inte klaga. Men jag är hyffsat less på mitt bajsimmunförsvar och jävla skit leder som gör ont VARJE dag. Det är inte "oj det gör lite ont i handen för jag råkade slå i den" nej det gör så ont att man vill hugga av sig händerna. Och fötterna. Och höfterna.

Dessutom har jag feber, är supersnorig och har ont bak i ryggen - som jag alltid får när jag får en bacill som inte är välkommen i min kropp.

Men nog om mig. Så själviskt jag är.

Hur är det med er? Tycker mina läsare (eller är alla påhittade...?) är så tysta. Skrämmer jag iväg er med min enorma charm tro..?

Nu ligger jag i sängen på Södermalmen. Så skönt trots alla åkommor. Jag glor på hockey lite slött, hoppas Brynäs tar guldet nu, chansen är nog rätt stor. 

Förut fick jag se AIK bortaslå ful-Syrianska med 0-1, trodde det inte skulle gå nå bra då hela Black Army bojkottat matchen (tack vare dom i Syrianska klacken som AIK gick bet på guldet 2011..) men det gick ju ändå och 3 fina poäng denna söndag!

Sedan har jag nog inget mer att berätta. Jag bosätter mig härmed i sängen, OM nu någon skulle komma på besök så vet ni var jag är så att säga. Imorgon kommer mamma med förnödenheter. Sjukt glad att jag har den damen. Vad skulle jag göra annars.. 

Puss.

Jag och mamma var på Plantagen tididigt idag och jag köpte rosor till mig själv. Eftersom jag inte har någon älskare, eller en älskarinna för den delen, så får jag älska mig själv istället och ge mig själv fina blommor.