Åååå, mitt kära öga. Och min jäkla skit kropp. Jag har känt mig sjuk jätte länge men det har inte brutit ut, varför skulle det kännas annorlunda idag? Börjar bli hyffsat less. 

Men, måste ta mig i kragen och åka ner på stan och åka till Sandra som ska sätta i löshår som jag har råkat tappa. Jag kan bara tänka på hur skön min säng skulle vara.. 

Jag som tänkte åka till mor min och baka kladdkaka (jag orkar inte köpa ingredienser så då åker man till henne istället), men jag vet inte om hon är så sugen på att få snor överallt. 

Jag ska tänka positiva tankar så kanske jag mår bättre?!

Puss.

Sandra och jag i lördags!

Idag vaknade jag med ett väldigt ont öga. Kollade mig i spegeln och skrek förskräckt. Ringde kära mamma i panik och sa att idag kan jag INTE visa mig bland folk. Egentligen skulle jag på möte på jobbet, men kan fan knappt hålla ögat öppet. 

Insåg snabbt att jag även såg ut som Quasimodo, jäääävlar va snygg jag är! Och ont gör det också.

Jag har ingen aning om vad det är, men jag hoppas innerligt att det försvinner snabbt och att jag kan fixa mitt hår imorgon ändå :)

Trots detta var jag tvungen att gå ut och gå till affären då jag inte hade nått pålägg och ingen mat heller för den delen. Jag måste, bortsett från ögat, sett väldigt förstörd ut då alla gamlingar glodde konstigt på mig. Det verkar vara en mötesplats för dom där äldre människorna, att stå i precis alla gångar på ica. JAG ORKAR INTE MED ERA KÄPPAR, RULLATORER OCH SNACK OM ULLAS NYA TÄNDER NÄR JAG SER UT SOM ETT RETARD.

Tack.

Nu ska jag åter gå tillbaka till soffan och tycka synd om mig själv. Varför händer sånt här mig?

Skjut mä.

Hello goodlookin'.

 

– The Heroin Diaries, Nikki Sixx

Jack White, 11 september 2012 på Hovet, Stockholm.

Ljuset släcktes ned och det blir kolsvart. Från att ha varit mycket ljud inne på Hovet blev det väldigt tyst. 

Och en lampa tänds och där kommer han upp. Jack White.

Det kändes lite overkligt att se han faktiskt. Han känns som en påhittad seriefigur med sina lite smått konstiga kläder, sitt ruffsiga hår och sin gälla röst.

Han är så stor så det inte finns så mycket mer att säga om just det. Trots att han är så stor är det många som inte ens vet vem han är. 

Han är inte själv heller, han har med sig 6 brudar i sitt band. 6 brudar som rockar från den första till den sista låten. Jävlar vad tajt dom är, detta trots att det är trummisens första spelning och keyboardisten's andra. Man får lite The White Stripes känsla på en gång. Han kan nog inte komma ifrån det.

Jag blir djupt imponerad hur bra det låter. Och hur alla rockar tillsammans. Han hade nog inte vågat stå där uppe annars, den där White. Det är så bra - men så himla konstigt. Det är en konstig konsert. På ett bra sätt. 

Det blandas friskt med riktig rock, hippiemusik, psykedeliskt, blues och jazz. Och allt låter så himla bra, att det ska vara precis just sådär. 

White's röst går inte att beskriva. Den låter som på skiva fast live var det mycket bättre. Hans små skrik gör allt lite bättre. 

Jag börjar fundera om det bara är jag som upplever den här magin - för Hovet är stendött. Det är bara några få som pallrat sig hit, lite över 4000 pers. Och ingen gör något väsen av sig. Inte ens de som står längst fram. Jag hatar att se sådant. När bandet och mannen på scenen är så jäkla bra och publiken inte verkar uppskatta det. Trots detta så levererar de gång på gång och sliter sina arslen av sig. Framförallt White.

Han sjunger och sjunger, spelar och spelar, byter gitarr nästan hela tiden och går och sätter sig vid pianot några gånger. 

Något han inte gör är att prata, han sa hej i början och hejdå på slutet. Precis som det ska vara. Jag har inte betalat pengar för att höra han prata.

Seven nation army är sist. 

Och så underbart bra det låter. Den är så fantastisk i sig, men när de blandar så många instrument blir det genast bättre. 

Jack White spelar gitarren med tänderna. 

Och sedan radar de sig upp på scenen, Jack skrattar, de bugar och bockar och sedan går de av scenen. Det mörka blandat med det blåa ljuset försvinner och lokalen tänds upp.

Det är slut.

Och fyfan vad bra det var.

Nickelback, 12 september 2012 på Globen, Stockholm.

Jag liksom glömde bort Nickelback lite grann. Efter att ha suktat och längtat efter Jack White och sett en fantastisk konsert av honom så kom Nickelback på sidan av allt. 

Jag hade dock mina funderingar på hur det skulle vara. Å vad jag önskade att det skulle vara så jävla tokbra, att Globen skulle lyftas, att det skulle vara rock och bra låtar genom hela konserten.

Tyvärr blev det inte så. 

Det blev mest en sörja. 

Nickelback går på scenen med ett sken av att de är så sjukt fräna och coola. De ska dricka hela natten lång och göra det med publiken, såååklart! Jag tycker allt känns så himla fejk, jag börjat tillochmed tro att de inte ens dricker sprit på scenen. 

Det börjar dock bra, med de bra låtarna. Det är ett riktigt röj i början men det håller inte enda fram. De plockar fram alla ballader de har och just precis då undrade jag vad fan jag gjorde där. 

Jag blev väldigt besviken. 

Jag trodde faktiskt bandet hade kommit över de där låtarna (från det man har hört på senaste tiden's plattor), men tydligen inte.
Allt känns så himla mainstream. Collagerock. Sån där rock som medelålderskärringar och 15,16,17 åriga tjejer bara älskar. Just för att det är så lätt. Det blir inte svårt när det är radiomusik. 

Jag och mamma verkar dock vara de enda som tycker såhär.

Överallt skriks det, dansas det och omfamnas det till balladerna. Och när Nickelback bestämmer sig för att göra en låt for the ladies så kommer det naturligtvis en till ballad. Sen när vill vi brudar hör en fucking ballad?! Jag vill hellre höra en riktigt jävla rocklåt, då har du mig på fall. 

Det konstiga är att mellanriffen låter sjukt jäkla bra. Jag funderar på varför dom inte alltid spelar så. Det låter nästan Metallica aktigt. 

Jag älskar snusklåtarna, då är jag åter med i konserten. 

Men de verkar bara kunna köra varannan, om knappt det, bra låt och de är åter på balladerna igen.

Jag hade kanske för höga förväntningar. Jag har sett så stora band och så bra band och konserter att jag kanske har höjt ribban för högt för de andra. 

Eller så är mina öron så bra att jag hörde och såg något jag inte gillade.

Men, som mamma sa: Vi har sett Nickelback - det i sig är stort!

Klart jag hade velat att det var bättre, men det som var bra - var jävligt bra. Det ska man ta med sig.

Oj vilken helg jag har haft! Jag tror inte ens jag har hunnit landat riktigt efter Stockholmsdagarna för jag har fortsätt att vara igång hela den här helgen. 

Äntligen sitter jag i fotöljen, glor på partaj och dricker vatten. Dock med en väldigt ond mage.. Så allt är inte tipptopp.

I fredags så mådde jag som jag förtjänade, min mage är ju så otroligt känslig och den kände nog av alla dagar av luncher och middagar man äter när man är bortrest. Jag trodde en stund att jag åkt på magsjuka, men det försvann nog isåfall. 

På kvällen hade jag jätte tråkigt, precis då hör min bror av sig och berättar att han kommit till stan med en av hans militärkompisar. Han vill att jag ska komma och dricka vin med dom, så jag fixar mig lite snabbt och åker sedan dit. Vi lyssnade på musik, glodde på youtube och surrade. Ett liiitet psykbryt och prat med min Jessica så var vi redo att gå ner på krogen. Vi hann med tre krogar och jag blev bjuden på massa drinkar eftersom jag fyllt år. Sista krogen vi var på, dallan, så träffade jag min fina gudfar som jag kramades en massa med. På natten så fick jag skjuts med en taxi för han inte ville att jag skulle gå hem själv, haha.

På lördagen mådde jag rätt hyffsat, mamma kom förbi med lite saker hemifrån. Jag fick även ett tvättställ, eftersom jag inte kan/vill hänga tvätt nere i tvättstugan.

Jag gjorde sedan det dumma valet och somnade i soffan = blev bakis. Några kräkningar senare så lyckades jag ta mig till Jessica, som fyllde 23 år!! Hon fick presenter av mig, sedan åt jag några mattuggor och sedan var festen igång. Det var rätt mycket folk där, dock så skiljdes vi åt när det var dax för krogen (som det oftast blir). 

Jag fick i mig väldans mycket alkohol men kände inte av det, väldigt konstigt! Detta var då väldigt skönt eftersom jag inte alls var bakis idag. Det var en helt konstig känsla... 

Vi har mest svullat i oss väldigt mycket chips, dricka och godis idag. Samt tjockismat. Men jag tror man får det på söndagar och är med fina vänner! 

Så, helgen blev lyckad tillslut även fast min mage har krånglat väldigt mycket. Jag ska ta det lugnt nu och förhoppningsvis varva ner lite så man får ordning på det här.

OCH bäst av allt denna söndag, föresten: AIK tog Djyrgården idag med 3-0!!! Så otroligt underbart! Sista derbymatchen på Råsunda.. AIK ligger just nu 2 poäng från första plats i Allsvenskan. Härligt.

Avslutar dett söndagsinlägg med en bild på Malmgren och min gulliga bror!

Så nu var det dax får mina läsare att få gnugga sig i ögonen och läsa om min resa. Jag lyckades även ta massa kort (för första gången ever tror jag). Jag lägger ut det som miniatyrer, så det är bara att klicka på bilderna så blir de större.

Jag har haft jätte härliga dagar i huvudstaden med min fina mamma, det här behövde vi verkligen! Jag avstod från både shoppingen mitt i stan, jag kan inte berätta hur skönt det var att slippa alla människor där på Drottninggatan. Jag insåg att jag sett samma skit i flera år, så jag behöver inte slösa pengar och tid på sånt. Jag avstod även mycket från min mobil, jag la ut lite saker på facebook men jag kollade aldrig vad andra skrivit, samma sak på andra sidor. Jag tror jag tog avstånd från allt som gör mig stressad på den här resan - och hur kul är det för mamma om jag bara pillar på mobilen jämt?!

Vi åkte ju då i lördags; jag var jätte trött, så jag sov hela resan till Stockholm. När vi kom fram gick vi till väldigt dyra O'learys och köpte oss en öl/cider. Så gjorde vi jämt förut så varför inte återuppliva just det! Vädret var varmt och skönt och jag älskade varje minut av att slippa blåsten hemma i S-svallet. Vi åkte till hotellet, lämnade grejer och gick sedan runt i Gamla Stan, där det inte är så mycket folk (jo det finns gator där det är lugnt), så mysigt! Sedan kom jag på en usel idé om att gå och käka kinamat.. För det första så fick vi inte ens det vi ville ha utan var tvugna att käka buffè, en buffé som var så jäkla äcklig! Äcklig kyckling, äckligt kött, äcklig sushi (första och sista gången jag käkar det), allt var äckligt! Vi åt inte många tuggor, sedan gick vi till ett ställe där vi brukar dricka lite rosé. 

På kvällen så var det dax för det första av tre saker vi hade biljetter till: De tre musketörerna.

Jag visste inte riktigt vad det var, jag trodde först att det bara var en musikal med musik men det var ju naturligtvis en teater, med musik. Det var en rockteater med musketörerna som huvudroller. De tog den gamla historien och gjorde sex, drugs and rock'n'roll av den. Och fyfan vad bra det var!! Jag älskade varje minut av det. Och den var så sjukt rolig, jag skrattade så tårarna rann ibland. Och vilken musik!! Ååååhååjaja, all gammal rockmusik var med och jag fick ståfräs. Dessutom var ju herrarna i huvudrollerna väldigt snygga.. Synd att de inte alls såg ut sådär när de var 'vanliga', jag blev lite besviken, haha. Men ack så bra det var, det där kommer jag leva länge på! Jag och mamma pratade om teatern i flera dagar och sa meningar från manus till varandra hela tiden (tänk vad folk skulle tro när de hörde oss..). De körde den typiska stilen som just killar kör när de är rockers, eller som spelar i band. I fucking love it. Man fick inte knäppa kort, men precis på slutet så tjuvknäppte jag ett kort. Synd att den blev alldeles för ljus..

Det var två nöjda Falkar som gick och la sig efter detta!!

På söndagen så var det dax för Fotografiska. Det var sista dagen för utställningen av August Strindberg och så ville mamma se någon fotograf. Jag har fått dille på Strindberg. Jag vet inte varför, men jag dras till han, hans bilder och framförallt hans texter. Jag är inte så normal och går verkligen inte efter strömmen så det kanske inte är så konstigt att jag faller för någon som denna man. Man kan faktiskt gilla någon fast det är över hundra år sedan han levde.

Utställningen var iallafall fantastisk! Väldigt många bilder på han, bilder han själv knäppt och texter.

Vi gick runt där väldigt länge, sedan shoppade vi i deras affär.

Det blåste rätt kallt när vi gick runt där ute, så vi åkte hem till hotellet nästan direkt efteråt. Klädde på oss lite mer kläder och åkte ner till Vasa's (favvooooriiiiitresturangen i Stockholm!!), där jag äntligen fick min goda entricote igen! Såååå gott! Och vilken paltkoma vi fick, vi åkte hem tidigt och la oss i sängen och glodde på tv samt käkade chips.

På måndag så var man 'normal' igen, som man kan kalla det. Jag blir ALLTID allergisk när jag är här, jag får svullna och kliande ögon och nyser och snorar. Jag vet inte om det beror på att det är helt annorlunda i luften eller något. Jag tycker det är grymt jobbigt. Men det är bara att kämpa på!

Vi åkte ut till ljuva Solna, där det var huuuuur varmt som helst (varmare än inne i stan). Kanske för att solen alltid lyser över Råsunda.. Där gick vi in på shopen, såklart. Jag fick med mig två nya tshirt, nöjd som fan! 

Vi åkte sedan in på Vasa's och käkade lunch, både jag och mamma åt en underbar bakad potatis. Sedan för första gången i mitt liv så drack jag lite te och käkade en kaka efter maten. Detta måste skrivas upp!!!

För att inte få paltkoma igen så gick vi runt på Odenplan och strosade. Vi fann en kyrka som båda blev "dragna" till. Där mitt i allt fann vi Olof Palme's begravningsplats. Det var jätte fint. En röd ros stod där så vackert. Vi gick sedan in i kyrkan, den finaste jag hittills sett! Vi köpte 3 ljus och tände för morfar, moster och Palme. Då blev man lite gråtfärdig, för det var så fint på något sätt.

Solen lyste starkt på oss när vi sedan gick mot fiendeland: Östermalm, efter en smärre ångestattack av att bli intvingad i en DIF affär så gick vi till militärmuseet som tyvärr var stängt.

Med bultande och onda fötter så bestämde vi oss för att sitta ner och vila. När vi åter kom in till stan märkte vi att det fanns tält med alla sorters länder och mat, det var jätte kul att gå runt och titta!

När sedan kvällen kom smygade köpte vi med oss thaimat och käkade på hotellet. Det är sjukt skönt att faktiskt bara få slappa på hotellet också (fast det var lite äckligt där..), man behöver inte springa runt som en jäkla galning hela tiden!

På tisdag så skulle jag äntligen få gå in och kolla på militärmuseet och där blev jag skiträdd! De hade byggt upp på det på tre våningar: jätte gammalt, gammalt och nytt. De visade hur militärerna hade det, det var extremt mörkt där inne med ljud av skrik och vapen som avfyrades. Dessutom hade de gjort vaxgubbar.. Å fyfan va jag inte gillade det. Men det var trots detta väldigt intressant och se hur de hade det förr i tiden med boende, mat och sådant. Det hade även en visning från ställen där min bror varit, då fylldes ögonen av tårar när man fick se hur de haft det. Jag blir alltid lika stolt när jag tänker på allt min bror gör för andra människor i olika länder.

Dessutom så fann jag ett gammalt bord där någon ristat in AIK, haha. Vettetusan hur jag lyckades se det, men det var väll meningen ;)

Vi knatade sedan vidare mot ett annat museum: Strindbergmuseet! Det är inte vilket museum som helst heller, utan det är i den lägenhet han bodde och dog i. Det är Blå Tornet, närmare bestämt på Drottninggatan. Det var jätte fränt att få gå in i hans lägenhet som är lämnat precis som det såg ut när han dog 1912 (!!!). Även där hade de ljud: ljud från hans nycklar och hur han gick upp för trappan, kaffekokaren och hur han tog kaffe, toa som spolas och hur han röker och hostar i sitt arbetsrum.

Utanför lägenheten så var det fullt med bilder och information - både om hans texer och bilder men även hans liv. Det fanns filmer lite överallt som man kunde kolla på och man kunde lyssna på musik som han gjort. Det här var en riktig upplevelse och man fick som en kick av det hela! Såklart var jag tvungen att shoppa Strindberg saker när vi var klara :) 

Och det är inte alla som kan säga att man har kissat hemma hos Strindberg... Vi hittade senare en park med den häftiga statyn av Strindberg.

Efteråt så käkade vi en god tacobuffé på Vasa's och drack gott. Sedan vidare mot Hovet och Jack White..

Och eftersom detta blivit ett väldigt långt inlägg så återkommer jag med text och bilder av både White och Nickelback!!

På onsdagen, sista dagen man kunde hitta på något så knatade vi runt ännu en gång på stadens gator och torg. Eftersom mina fötter oftast inte vill mig väl så hade jag grymt ont, men när man är ute sådär så kämpar man på och håller käften. Jag fick dock tejpa tre tår så jag inte skulle ha så ont, snyggt som fan. 

När det var dax för lunch så köpte vi räkor, dipp, körsbär, kakor och dricka. Vi satte oss på Observatorielunden och mådde så himla gott!! Men tråkigt nog blev det lite kallt så vi sprang återigen in på Vasa's och värmde oss. Tur att det är så mysigt där!

När kvällen åter var kommen så var vi fortfarande mätta, men vi visste ju att något måste man äta om man ska se på en konsert igen. Vi gick in på BBQ resturangen där vi har börjat vara rätt mycket och åt en liten toast med skagen. Mmmm!

Sedan: dax för Nickelback på Globen! 

Jag har några helt underbara dagar, det har varit så kul att gå på museum, åka till Solna och bara gå och knata runt och hitta fina parker och den fina kyrkan! 

Och dessutom så verkar vi väldigt populära bland Stockholmarna: ALLA kom ihåg oss. Om vi varit på ett ställe och kom tillbaka kom de allt ihåg oss och ville prata. Det är alltid lika kul! :)

Tur att jag har min lilla söta mamma vid min sida, som jag alltid har roligt med! Och återigen var det så härligt att göra något annorlunda, jag tror jag har växt upp från en hel del och tar avstånd från sådant som gör mig stressad och ångestfylld. Man behöver inte göra samma saker år ut och år in, man ska göra sånt man mår bra av och dessutom får jätte kul på kuppen av!

Här är shoppingen från Estocolmo:

1. Lil Wayne linne + 2 AIK tshirts.

2. Rolling Stones vin, Sex Pistols cigggrej och bok om Sid Vicious.

3. Kort på Sid Vicious och Robert Deniro från Taxi (från fotografiska, köpte även en affisch på Strindberg).

4. Bokhållare, magnet, kort och en liten skrivbok (Strindberg).

5. Buddahgubbe.

6. Mamma skrev i min nya Strindberg bok, göll!