Jag har inte så mycket annat för mig än att sitta i sängen och vänta på ett telefonsamtal från vårdcentralen. Så varför inte skriva inlägg här? Det roar ju både er och mig så att säga. Man hinner med många tankar när man är hemma.

Idag fick jag iallfall nog, jag vill inte leva såhär. Med att vara sjuk hela tiden. Mina ögon är helt fuckt up (jag ser knappt med det skiter jag i, skriva ska jag!!), jag har inte sovit en blund inatt pga min hals och febern går som vanligt upp och ner. Jag vill inte ha det såhär, jag vill inte känna mig sjuk varje jävla dag jag stiger upp. Om inte vårdcentralen hjälper mig nu så kommer jag bli galen. På riktigt. Det är inte normalt att vara sjuk så här ofta, trots bra mat och massor med promenader. Vad jag än gör så ligger jag där i sängen och mår dåligt. Ju sjukare jag blir, ju oftare jag blir det dessto sämre mår jag psykiskt. För vem som helst kan lista ut att det tar på en när man är sjuk, inte bara fysiskt.

Alla mina sjukdomar tar inte bara på mig utan det jag ska göra; såsom vara med vänner, jobba, praktisera.. Det tar inte bara på mig utan det tar på min mamma, min bror och andra i min närhet. Fan, jag vill ju bara få vara en frisk människa med ett bra immunförsvar. Så fort någon hostar till lite blir jag dundersjuk, vad jag vet skulle ingen av er vilja ha det så. Hur mycket jag än skriker ut det så är det endå ingen som lyssnar. Någon borde ju bry sig nu, ser det inte konstigt ut i min journal att jag ständigt ringer, ständigt är sjuk och ständigt äter mediciner..? Denna vård, denna vård.

Jaja, nog om det.

Jag insåg just att killar jag träffat genom åren slår priset på att vara väldigt osäkra. Mycket mer osäkra än tjejer faktiskt. Men man måste ha ögon och öron öppna för att inse det. Många killar försöker se ut som någon annan, försöker vara mig till lags och tycka precis likadant för att de är så osäkra. Jag känner en kille (man är inte en man om man inte är förtjust i sig själv) som är det perfekta exemplet på vad jag skriver om just nu. Han kan gå ut på internet och skriva om hur mycket han ogillar ett band eller en film, för att sedan ändra uppfattning så fort någon i hans bekantskapskrets gillar det eller om det bandet har råkat blivit jätte poppis. Det är skrämmande och jag tycker verkligen inte om sånna människor. Man ska vara sig själv, tycka om det man vill och sedan om inte folk accpterar det så är det deras förlust. Go screw yourself hade jag nog uttryckt mig. Men vad är det som gör att man inte tillåter sig själv att tycka om det man vill? Jag anser att jag inte ska döma någon för att han eller hon inte gillar samma musiksmak som mig, eller gillar den filmen eller den tröjan. Visst kan man göra det omedvetet men inte så att man kanske väljer bort människan som kompis / partner. För att ta upp denna killen igen så har han flera gånger sagt att vissa rockband inte är nått för han för att sedan älska dom dagen efter. Jag skulle inte stå ut med mig själv om jag ljög sådär. Man kan faktiskt tappa kompisar eller råka illa ut (om det gäller seriösa saker). Det känns som jag tappat tråden en aning, men ni kanske förstår vad jag menar? Att ha en person i sin närhet som inte vågar säga vad den tycker om eller ogillar kan vara väldigt krävande för en som vet vart hon står. Och självklart är det så att alla människor blir osäkra ibland men det kan ju gå överstyr..

Föresten, fick nyss samtal från VC. Kanske får en akuttid ang min hälsa. "Vi måste verkligen hjälpa dig" lät det. Kan det vara för att jag tillhör Ljustadalen? För min förra vårdcentral brydde sig inte ett skit. Tänk, om man kunde få hjälp denna gång?!

Nu ser jag knappt vad jag skriver, så om det är stavfel - skyll på mina ögon!

Nu ska jag ringa ett par samtal sedan ska jag se på Ghost Whisperer.

kram&puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Eftersom man alltid ska skryta om saker man gör bra så ska jag tamefan också göra det.  Detta är ingen comeback för mig. Jag ska alltså bara skryta här litegrann..  Jag har sedan jag blev medlem på Ester&co, 15 februari, tränat varje da...

Jag har kommit fram till att min lust att blogga har försvunnit totalt, så är the end of an era här. Eftersom det knappt är någon som läser den här bloggen så behöver jag ju ändå inte ha den kvar. Jag kanske återkommer med en ny blogg, som endast b...

Mamma har dumpat sitt fotbad hon fick i julklapp hos mig, hon säger att vi ska ha delad vårdnad om den, haha. Åååå det är så grymt härligt alltså. Mina onda fötter blir genast gladare och avslappnade, tror det är bra medicin för dom som har ont i fos...

"The world goes on and you're gone. The best revenge is to live on and prove yourself." Eddie Vedder ...

  FYFAN vilken huvudvärk jag har! Det är inte ofta det händer men när det väl smäller till, PANG! Så göre så ont så det känns som allt ska sprängas. Väldigt oskönt må jag säga.  Och i två dagar har jag städat med mamma hos min bror som ska hyra ...