Jaaa, så satt jag här igen. Jag har faktiskt längtat lite att skriva vad jag tyckte om konserten. Hoppas jag kommer ihåg allt jag vill skriva. 

Jag har aldrig lyssnat på Pearl Jam så där frenetiskt och jag började inte heller göra det när jag visste att jag skulle gå på konserten. Jag har dock alltid gillat musiken, även fast det ibland kan bli lite för lugnt för min smak. Men jag älskar verkligen Mr. Vedder's röst. Det är en one of a kind så att säga.

Vi kom dit väldigt tidigt, då det stod helt tokigt på biljetten. Vi insåg väldigt snabbt att vi inte kunde sitta där platserna var för mamma lider av extrem höjdskräck och vi hade platser väääldigt högt upp, jag blev också väldigt darrig i benen. Vi tog oss ner och fick nya platser av en snäll tjej i informationen. Då satt vi längst bak men såg precis allt, det var som man var nära ändå på nått sätt. 

Jag var lite skakig för mamma var skakig och hade väldigt ont i fötterna, så jag var inte topp på konserten måste jag säga. Det var tråkigt, men fick lyssna på riktigt bra musik!!

Pearl Jam började med en lugn låt. Helt värdelöst. Publiken var så sjukt pepp och började med en opepp låt är väll inte det smartaste. Men sedan ändrade sig allt. I 3 TIMMAR spelade bandet. 3 timmar!! Även fast jag satt så kändes det som jag sprungit maraton efter det.

Eddie Vedder och resten av bandet, framförallt ena gitarristen och basisten var riktigt peppade - de älskade vad de gjorde helt enkelt. Efter några låtar tar Eddie fram ett papper och börja prata svenska, "vad längesen vi såg, 12 år sedan.. Varför har ni inte ringt??". Han pratade säkert 5 min, och det var bra svenska också. Han är väldigt rolig den där mannen. 

De öste såklart vidare, blandade gammalt med nytt, deras egna låtar och covers. 

De seglade iväg väldigt ofta och körde många solon (i första solot så gick Eddie iväg och skrev en autograf till ett fan) och det blev tillslut lite jobbigt, för många solon för ofta blir jobbigt. Men publiken var igång exakt hela tiden, hela Globen kokade och det var en stor stor fest. 

Man kan ju säga kort och gott att de levererade, dom där i Pearl Jam. De förklarade gång på gång kärleken till fansen och deras spotlights och lampor var på oss istället på dom. Hela arenan släcktes en stund, en lampa lyser endast på Vedder - han tar upp sin gitarr så det blir ett bländade ljus och lyser på precis alla i publiken, det tar tid men alla får det där ljuset på sig. Och det tackade inte bara fansen, utan alla som hjälper till: crew och roddare, folk de mött och blivit inspirerade av. Helt otroligt, det var första gången jag hört något liknande.

Jag har faktiskt aldrig sett ett band älska sina fans så mycket, och köra på så länge - utan att bli trötta. Eddie drack väldigt många flarror med vin, men konstigt nog höll rösten hela vägen ut trots alla glädjeskrik och tjut.

Trots att jag var lite mör i kroppen (och ännu mer efter konserten) så var det här en riktig upplevelse. Jag vill skriva om alla låtar men det orkar nog ingen läsa. Det räcker med att säga att det var totalt jävla skit bra. Tacktacktack för att det fortfarande finns ett sånt här band; som gör allt för fansen, allt för musiken och kärleken. Tack.

Tjejen och killen längst till höger kom upp på scenen och blev firade för de fyllde år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Eftersom man alltid ska skryta om saker man gör bra så ska jag tamefan också göra det.  Detta är ingen comeback för mig. Jag ska alltså bara skryta här litegrann..  Jag har sedan jag blev medlem på Ester&co, 15 februari, tränat varje da...

Jag har kommit fram till att min lust att blogga har försvunnit totalt, så är the end of an era här. Eftersom det knappt är någon som läser den här bloggen så behöver jag ju ändå inte ha den kvar. Jag kanske återkommer med en ny blogg, som endast b...

Mamma har dumpat sitt fotbad hon fick i julklapp hos mig, hon säger att vi ska ha delad vårdnad om den, haha. Åååå det är så grymt härligt alltså. Mina onda fötter blir genast gladare och avslappnade, tror det är bra medicin för dom som har ont i fos...

"The world goes on and you're gone. The best revenge is to live on and prove yourself." Eddie Vedder ...

  FYFAN vilken huvudvärk jag har! Det är inte ofta det händer men när det väl smäller till, PANG! Så göre så ont så det känns som allt ska sprängas. Väldigt oskönt må jag säga.  Och i två dagar har jag städat med mamma hos min bror som ska hyra ...