Onsdag - en rätt bra dag. 

Som vanligt vaknar jag väldigt trött, men efter att ha ringt mamma och tyckt synd om mig själv insåg jag att jag kanske måste göra nått.. Så man inte bara ligger och deppar. 

Drog ner på stan och kom på att jag ville pierca mig, igen. Jag bytte även en kula när jag ändå var där. 

Jag ville pierca en sträng i munnen men det blev en annan sträng istället, då jag inte tror att man piercar där jag egentligen ville pierca, här. Ja, ungefär så. 

Sagt och gjort så satt jag där igen och väntade ivrigt på att det skulle vara över. 

Konstigt nog och helt sant - så kändes det knappt. Helt sjukt. Det sved inte ens till. Kanske beror detta på att jag har piercat ungefär varje kroppsdel och är van, jag vet inte. 

Men den där kärleken till nålar slutar aldrig förvånad, jag gillar att vara lite nervös och känslan av adrenalin man får, både av en piercing och en tatuering. Jag är nog lite sjuk trots allt.. 

Men man blir fin iallafall! :)

När det var klart mötte jag Hilda och Jessica, drog sedan till Hilda och kikade på hennes lägenhet och surrade strunt. 

Sedan träffade jag mamma och hennes sambo, käkade på stan och drack en cider. Något man absolut inte får göra, men regler är till för att brytas.. Eller hur?

Det har varit en trevlig dag, skönt för mitt mående må jag säga :) 

Har kommit på att jag låter nog väldigt bitter, på internet och på riktigt mot mina nära och kära. Det är ju inte så jag är, egentligen. Sätt en nåljävel i kroppen så blir jag gla' igen. 

Nu sitter jag i soffan, har precis diskat och satt igång med tvätten. Eftersom mina grannar får för sig att tvätta mitt i natta tänker då inte jag få dåligt samvete för att vår tvättmaskin låter som någon flyger in med ett flygplan i huset. Ungefär så då. 

Jaja, nu har jag inget mer att tillägga. Puss på er.

Piercade en 'smiley', alltså strängen i läppen. Schönt.

Jag är inte känd för att älska min stad, snarare tvärtom. 

Alla säger att det 'en fas' och att man hatar den för här är man född - det kommer gå över när man blir äldre och det kommer omvandlas till kärlek och lättnad att man faktiskt bor i staden man bor i.

Jaha. Det är ju ett bra argument.

Jag menar, JAG HATAR STADEN JAG BOR I. Ska jag då vänta och härda ut skiten, tills jag någon gång blir 50 år och tänker "ooooh så mysig min stad är ändå...". Nej du. 

Jag är bitter, sur och tvär på min stad. Den är så sjukt tråkig, folk är torra och det händer ingenting.

Är detta tänkande något vanligt menar jag då? Tänker en 22årig tjej eller kille precis likadant som mig, fast denne bor i Stockholm, Örebro eller Helsingborg?

Jag trodde faktiskt på det, en liten stund, att vi som är i samma åldersgrupp tänker lite likadant. Detta var tills igår, då min mamma säger att hon hörde på radion att Özz Nüjen har valt att ställa in alla hans ståupp shower i Sundsvall för att publiken är så himla tråkiga.. Även fler komiker ställer sig bakom detta och har valt att uppträda på annan ort för de tycker likadant om Sundsvall.

Jag har även märkt att när det är konsert att bandet/artisten får kämpa för att få publikens reaktion; att de ska klappa händerna, sjunga och härja. Och jag blir, helt ärligt, riktigt förvånad när publiken i den här stan är helt tokiga och faktiskt har kul på en konsert.

Sundsvall Sundsvall Sundsvall.

Den tråkigaste staden i Sverige. Med den tråkigaste människorna.

Om man inte ens skrattar åt en komiker, ja, då är det nog fan illa. När man inte hoppar, studsar, sjunger och har kul på en konsert. Då är det nog fan illa.

Är det nu konstigt att jag faktiskt är lite less på denna stad..?

Hela atmosfären och 'andan' är lite åt helvete också. Man ska se ner på andra, snacka skit och bete sig allmänt fult. Alla ska heja på Giffarna och Timrå, annars kan man sticka tillbaka till 'Fjollträsk' (dit ska du sticka även fast du skulle heja på, vill säga, Malmö).

Vi ska gå likadant klädda, ha samma frisyr, samma skor, samma attityd. Om man går emot strömmen får man ta skiten, för man får skylla sig själv.

Det finns en hemsk 'vi mot dom' stil, som inte alls är behaglig. Det ska vara som det är, annars..

Eftersom jag inte bott i någon annan stad har jag ju egentligen inte något att jämföra med. Men det jag sett och hört räcker.

Och att den underbart roliga Özz väljer att ställa in sina shower för vi är för tråkiga.. Ja, det var ju den såkallade droppen som föll ner. Jag kommer alltid att hata Sundsvall.

Nåja, det är ju hyffsat fint när det är sommar. När det väl vill bli sommar.

Sundsvall är såklart Sverige's mittpunkt också..

A girl should be be two things:

classy and fabulous.

Coco Chanel

.. Jag ALDRIG skruvar/sätter fast lock..?

Som ett exempel, jag skruvar aldrig fast locket till kryddor. Det känns lite onödigt.

Mer onödigt är det ju att få kryddor över hela jäkla lägenheten för att man INTE skruvar fast locket.. Men vissa saker lär man sig aldrig. 

Och jag har ju råkat fått min arma mor galen på detta vis, bra tips förövrigt.. Om du vill terra dina föräldrar, kompisar eller partner. Skit i att skruva fast locket bara. Och när man lyckas att inte hälla ut innehållet så går det ju mycket snabbare att få ut innehållet.. Skit smart.

#konstiga saker man kan göra.

Check.

Nu får vädret ta och bestämma sig, varmt eller kallt, regn eller sol. 

För människor som har extrema problem med leder så är detta ett väldigt stort problem. Jag hatar att klaga, det är inte min grej men när man har ständig värk hela tiden vilket tid på dygnet som helst.. Då är det svårt att inte råka nämna det, helst i sin egen blogg.

Jag kan inte säga att jag mår bra, när jag inte gör det. 

Att ha värk hela tiden drar ner ens mående, både fysiskt och psykiskt, man blir osocial och vill helst bara ligga i sängen. Det är synd att inte alla förstår det här och tar det oftast som att jag är tråkig, inte bryr mig, inte har så ont som jag säger eller skiter i andra. Egentligen så är det ju det som är felet, att just tänka så om någon kompis. Nåja, man har väll värre problem än så. 

Det värsta är att man inte kan göra nått, och inte orka göra det man planerat.

Och jag är så glad att jag bor i en stad som har Sveriges sämsta sjukhus! Tack och åter tack.

Nu så, nog om tråkigheter. 

Igår var det en trevlig kväll. Mötte upp mamma, hämtade ut lite paket och handlade lite småsaker innan vi knatade till Dallan och åt en riktig god toast (oxfilé, strips, bröd och beasås). Min mage var väldigt glad att få i sig mat. Satt kvar en stund, men det var riktigt dött både där och i stan, jag tror det gråa vädret påverkar människor mer än vad man tror. 

Väl på plats på teatern så fick vi vänta i 20 min innan man ens blev insläppt, skandal. Vad spelar det för roll om man får komma in och vänta där..? Dessutom fick man trängas bland äldre kvinnor som inte riktigt uppskattade hur jag såg ut, alls. Fast det mest skrämmande var att en tjej i min egna ålder också gav dessa blickar.. Vart fan är världen och Sundsvall på väg? Tycker det blir mer och mer inskränkt och att alla ska se likadana ut annars är man dum i huvudet. Jaja, skrattade åt dom och jag tror det märktes.. Ooops. Sedan öppnades dörren (dock inte teaterdörren) och in steg en Johnny Depp kopia. Jag hörde hur änglarna sjung i kör. Holy crap, och så räddades Sundsvall i mina tankar igen.

Teatern var bra, mycket bra skådespelare. Varje skådis hade tre roller och de var fyra stycken, som fint försökte visa upp myter och fördomar i det fina Norrland.. Jag tyckte det var mitt i prick. Och jag tror alla kände igen sig på något sätt, såklart kände jag igen mig i de som var yngre. 

Det är så kul att gå på teater!

Kvällen avslutades med ett abrupt samtal mellan mig och mamma, då en viss Thomas Bodström går förbi oss.. Han haltade och såg väldigt fundersam ut. Alla som gick förbi han vände sig om och undrade om de faktiskt gått förbi denna man. Jodå, visst var det han. Han har nog ett fall i vår lilla stad. 

Jag och mamma blev tvärtysta och glodde som fan.. Man får ju nästan skämmas, men bara nästan :)

Och jag fick den briljata idén att skriva detta på fejsbook, men tror seriöst ingen i min generation vet vem det ens är..

Det blir många punkter i mitt huvud när jag tänker på det. 

Skäms.

Jag avslutade kvällen igår med en dejt med underbara Betnér. Ni vet vem det är va..? ;)

Nu ska jag fortsätta vara bitter och glo på OZ.

Puss.

Jag gjorde en extraordinär upptäckt idag, mina vänner.

Trots att jag varit utan löshår i nästan en vecka insåg jag NU att jag faktiskt har väldigt mycket hår själv.. Det har växt som fan, kan man säga. 

Och jag blir så paff, tycker det är konstigt att det har växt så mycket. Men det beror väll på dom där (turk) generna.

På ca 5 månader, från att i november satte i löshår för första gången ser jag nu ut såhär:

Och jag lovar att jag ser lika smart ut i verkligheten, ni kan vara lugna. Är detta en egenskap? Att man kan få håret att växa ut snabbt..? Isåfall är det en bra egenskap.

Såhär charmig såg jag ut i skallen och i fejset för 5 månader sedan:

Detta är ju dagens.. Grej.

Från att ha gått från halvt skallePer till 'mycket' hår. Fantastiskt.

Jaha, god dag då. 

Måndag, inte så där ljuvt som jag vill att det ska vara. Vaknade på jobbet, utan att ha sovit en blund, natten var full av mardrömmar som jag helst vill glömma men en av drömmarna är fastbränd på min näthinna och lär så förbli. Dom säger att drömmar bara är drömmar, men det är något man själv upplevt, andra upplevt, det man känner tycker och tänker man ger utlopp i drömmarnas värld. Ibland är det är förbannelse måste jag säga. Jag vill drömma sött, om cupcakes och snygga män. Annars kan det gott va.

Inte gladare blev man när man upptäckte hur grått och tråkigt det var ute, då blev jag ännu tröttare. 

Kom hem och fixade lunch, åkte en snabb sväng med mamma och letade en frisörska. Det låter spännande va..

Kom hem, käkade lunchen och kollade på OZ tills jag insåg att jag faktiskt måste slå igen dom där små blå en stund. Det gick dock inge vidare då jag inte kunna finna den där jäkla ron i kroppen.

Kvällen bjuder då på lite trevligare saker, ska ut och äta samt gå på teater med min mamma :) Det var inte igår bara vi hittade på nått, trots sura miner från en viss herre, så ska det bli kul. Min söta lilla mamma.

Teatern vet jag inte ens vad den heter, mamma impuls köpte biljetterna till oss. Men den ska iallafall handla om norrlänningar, hur vi är och hur vi säger saker och hur vissa saker är 'våra'.

Den kan nog bli både rolig och intressant!

Så, nu har jag inget annat än detta att tala om.

Eftersom det verkar vara inne att knäppa kort på maten så vill ju inte jag vara sämre än någon annan så att säga.. DET HÄR ÅT JAG OCH DET VAR TAMEFAN DEN BÄSTA SALLADEN I MITT LIV.

Ungefär.

Fan, nu blev jag som alla andra oxå.

För evigt trogen - AIK - Allmänna Idrottsklubben.