Det här är min absoluta favorit frisyr! Men för att den ska vara helt perfekt så tycker jag att den ska gå enda ner till nacken. Jag har alltid velat ha en sån här frisyr, och jag ska nog skaffa en. Eftersom jag har hyffsat tjockt hår så kommer det nog gå. Men, först ska jag försöka gå ner i vikt så det passar mitt ansikte. Mormor har kommenterat nu flera gånger att jag är fet i ansiktet, haha. Ja.. Inte konstigt att man får ångest ibland. Jag har hört från vissa att jag kommer passa i en sån här frisyr, av vissa (läs någon) så skulle jag aldrig få klippa mig så för då ser jag ut som en kille. Men jag är inte den typen som vill se så himla girlig ut, det är bara motbjudande på något sätt i mina ögon. Hellre spännande och lite pojkflickig än jätte flickig som skriker om en ögonfrans har lämnat ögat.

Nu måste jag försöka sätta igång med nyttigheter oxå, jag känner hur seg och trött jag blir när jag inte rör på mig. Synd bara att höfterna ofta sätter stopp, men det kanske blir bättre snart, jag ska sluta att tycka synd om mig själv. Måste ju faktiskt inse att något är fel och jag kan inte göra så mycket åt det (det är ju läkarna som ska göra nått..)

Det värmde i mitt lillhjärta av den fina kommentaren jag fick av Jessica oxå, min söt tjej!

Imorn ska jag nog klippa mig, som jag skrev förut. Det blir nog inget speciellt, klippa till det lite och sånt bara. Jag kommer nog somna där i stolen som jag ofta gör när Elin klipper mig, om hon inte hade pratat med mig så hade jag nog varit i drömmarnas stad inom 5 minuter, haha. Jag tycker det är så oerhört skönt när folk pillar mig i håret.

Nej, nu ska jag ta en lång dusch, min arma kropp skriker efter det.

Puss.

Jag tror och kommer alltid att tro att psyket tar mest skit vad det än gäller, även fast man har jätte ont fysiskt i någon del av kroppen så kommer det ändå ta hårdare psykiskt. "Varför händer det här?" "Kommer det gå över?" Många frågor snurrar i skallen även fast det egentligen inte behöver vara så. Men det är så det är att vara människa antar jag, det är så man vet att man lever.

Igår hade jag inte min bästa dag, sent på kvällen satt jag och mamma bredvid varandra i hennes säng och jag bara spydde ur mig. Jag är så jävla rädd att min kropp håller på att gå sönder totalt. Det blev prat om remisser, jag vill verkligen men orkar inte kämpa själv.

Idag kommer jag iallafall få Voltaren tabletter, jag tror jag ska köpa salvan imorn oxå.

*

Nu sitter jag iallafall här, pratade med Andreas nyss och han frågade om jag ville jobba på lördag, självklart! Senare så pratade jag med en av nattpersonalen som ville att jag skulle jobba nästa helg oxå, jävligt synd att det var på samma helg annars hade jag självklart sagt ja.. Hoppas det kommer fler gånger, men det tror jag nog :)

Nu har dom ändrat schema på jobbet oxå, så mina pass lördag och söndag ser ut såhär; 8.00-21.00 Ja, det lär bli ganska segt men mer pengar, så får man väll se det. Jag hoppas att jag klarar mig undan ondhet i kroppen så man kan hitta på något.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra idag, jag tror nästan jag går till ica imorgon för jag funderar på att gå till salongen där Elin jobbar och klippa mig, så det är gjort.

På fredag är det "fest" hos min morbror som fyller 70, gud bevare mig..

Ja, när det begav sig vill säga. 

Lindsay Lohan & Samantha Ronson ~