Shutter Island, är en amerikansk långfilm från 2010 regisserad av Martin Scorsese med Leonardo DiCaprio i huvudrollen. Filmen är baserad på författaren Dennis Lehanes bästsäljare.

En kvinna som begått mord har rymt från ett mentalsjukhus beläget på ön Shutter Island. Rymlingen antas gömma sig på ön, vilket gör att kriminalkommissarie Teddy Daniels (Dicaprio) skickas dit för att hitta henne.

Man möts av amerikanskt 50-tal, två agenter som är på en båt på väg till en anstalt för mentalt störda, tunga brottslingar som sitter på Shutter Island. En kvinna har rymt därifrån och det blir deras jobb att hitta henne.

Det är grått, det är spänning, musiken gör att man tänker: vad som helst kan hända nu. Precis som man tror att inledningen av den här filmen ska vara.

Anstalten är värre än ett fängelse, ingen kommer ut därifrån. Alla bevakas och snart kommer det fram att det inte är ett hyggligt ställe att vara patient på. Och om man väl kommer in dit kommer man inte ut, något som Teddy snart får veta..

Teddy Daniels drabbas av svåra migränanfall både på båten och när de sedan hoppat av, tillsammans med det och de mardrömmar han har mår han inte bra.

Han hoppar runt i dåtid och nutid, vilket gör det lite svårt att hänga med, vilka de pratar om och om det är just nutid eller dåtid. När en scen spelats, får man vänta i 5 minuter för att sedan få känslan: "aha var det så det var!"

Jag tycker det är jobbigt, filmen är lite snurrig på just det viset.

Musiken och det hemska vädret som slår ön är perfekt för filmen, men det är något som fattas. Man kommer snabbt på vad som ska hända, man märker att alla döljer något.

Jag som oftast är rädd för alla filmer med otäck musik blir inte alls rädd, men jag tycker inte alla filmer ska gå ut på att man blir rädd heller.

Man får veta jätte mycket om denna Teddy, hur dåligt han mår för vad han gjort, vad som har hänt hans fru. Den blir mer psykologisk än skrämmande, både för hans del och för patienterna som finns på Shutter Island.

Jag gillar Dicaprio, han har gjort mycket bra och utvecklats till en mycket bra skådespelare. Han är bra även i den här filmen, trots att det inte är en höjdare. När man väl känner spänning så dör den ut rätt så snabbt, det är inte en film som man lägger på minnet. Men jag gillar att den är så psykologisk, hur Teddy hanterar sina svåra minnen och sedan möta liknande situationer på ön. Men när jag väl känner så och det positiva i filmen kommer fram så blir den lika förvirrande igen.

3/5

 

ella

28 maj 2010 15:03

Sjukt bra film tycker jag :D

http://eellaaa.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Eftersom man alltid ska skryta om saker man gör bra så ska jag tamefan också göra det.  Detta är ingen comeback för mig. Jag ska alltså bara skryta här litegrann..  Jag har sedan jag blev medlem på Ester&co, 15 februari, tränat varje da...

Jag har kommit fram till att min lust att blogga har försvunnit totalt, så är the end of an era här. Eftersom det knappt är någon som läser den här bloggen så behöver jag ju ändå inte ha den kvar. Jag kanske återkommer med en ny blogg, som endast b...

Mamma har dumpat sitt fotbad hon fick i julklapp hos mig, hon säger att vi ska ha delad vårdnad om den, haha. Åååå det är så grymt härligt alltså. Mina onda fötter blir genast gladare och avslappnade, tror det är bra medicin för dom som har ont i fos...

"The world goes on and you're gone. The best revenge is to live on and prove yourself." Eddie Vedder ...

  FYFAN vilken huvudvärk jag har! Det är inte ofta det händer men när det väl smäller till, PANG! Så göre så ont så det känns som allt ska sprängas. Väldigt oskönt må jag säga.  Och i två dagar har jag städat med mamma hos min bror som ska hyra ...