Idag blev det klart att även människor som är gay ska få gifta sig. Detta tycker jag är ren självklarhet, men det hade tydligen bråkats om det här i hela 40 år. Jag kan inte förstå mig på den kristna tron alltså, de ska ge så mycket kärlek och man ska älska alla - men absolut inte gaymänniskor! Dom ska inte ha någon rätt alls. Jag fattar inte det här alls, om någon kristen läser min blogg så får du gärna förklara det här för mig. Kärlek är kärlek, oavsett om det gäller för en man eller en kvinna, samkönat eller tvåkönat förhållande. Vilket rätt har jag att lägga näsan i blöt när det gäller vilka som gifter sig? Jag kunde ju inte bry mig mindre alltså. Sålänge man gifter sig av rätt anledning. Kristendomen som förespråkar kärlek men inte kan acceptera all kärlek. Hmm..

Jag kan nog sitta uppe och fundera över detta hela natten alltså.

Menmen, det är tur att alla gaylords där ute får chansen att gifta sig nu! I got your back! Hoppas jag får se ett giftemål mellan Kim och Thomas nu! Det skulle vara så sweet, dom är verkligen gjorda för varandra :)

Nu kanske jag oxå kan gifta mig, när det är accepterat att alla kan göra det i kyrkan. Eller njea, då måste jag ju hitta någon först. Det lät alltför jobbigt.

Det var allt för mig, tack&hej.

Man kritiserar sin kropp alldeles för mycket, och det gäller även mig. Men nu är det andra bullar som gäller! Lär dig att uppskatta din kropp, den ska du leva med hela ditt liv så varför inte börja älska små saker? Knäpp kort på dig och se vad du verkligen gillar. Jag gillar absolut inte allt, men ibland så ser jag ju att vissa saker är faktiskt helt okej.

Jag älskar mina ben, även fast dom är på tok för korta. Men på något sätt så tycker jag dom är ganska helt okej endå. Och det blir ännu bättre när någon gullig människa även kommenterar att man är fin, på sitt eget lilla vis! :) Jag uppskattar alla fina kommentarer, från vänner, från killar, från tjejer, från en flört eller en totalt främling. Men varför är det svårare att ta åt sig fina kommentarer än fula och trista? Jag jobbar verkligen på det, att ta åt mig av det fina. Men något jag faktiskt lärt mig sen tidig ålder är att aldrig ta åt sig av dumma människor som bara säger saker för att dom själva mår dåligt, det ska ingen göra. Kom ihåg det sötisar. Man mår mycket bättre med sig själv om man kör sitt eget race och låter folk tycka vad dom vill, man vet ju trots allt bäst själv!

Här var det ben!

Men jag diggar inte min grek rumpa, den är alltid ivägen! Och vad är bakom det där hjärtat egentligen?

Artikel ur Vecko Revyn:

(värt att läsas)

Du får hångla så länge du vill!

"Känner du stressen? Att det snart är dags att klippa dig, skaffa ett jobb och växa upp. Dags att sluta fjanta omkring, dansa runt på nätterna och hångla passionerat bara på skoj. Känner du ett stort BORDE när du tänker på att stadga dig så som vuxna gör? Jag fattar. Jag har inte mindre än tio, ja tio, personer i min direkta närhet som är på smällen. Alla något eller fler år äldre än jag, men endå. Jag kan inte låta bli att låta stresstankarna entra mitt huvud. Är det där jag om ett år? Kan jag ens vara där om ett år? frågar jag mig. När den enda frågan jag, egentligen ska fråga mig är vill jag vara där? Ja, lika snabbt sim de där stresstankarna tar sig in i mitt förnuft talar jag mig själv till rätta. Jag vet att vi alla tar livet i vår egen takt. Och om vi gör det vi vill så gör vi förmodligen det vi behöver (nu talar jag kanske inte direkt om folk som knarkar hejvilt just för att de vill, men ni fattar.) Och vem sa egentligen att det är så himla fantastiskt att växa upp? Inte jag.

Jag njuter varje dag av att busa, dansa och hångla så som ungdomar gör. Faktum är att jag aldrig njutit mer av det än just nu. Och vem sa att man måste bli vuxen?

Frågar du mig får du gärna vara barn till pensionen. Fan, vem sa att man måste bli vuxen överhuvudtaget? Jag tycker vi gemensamt bestämmer här och nu att du inte behöver det alls. Vad du däremot måste göra är att följa dina drömmar och förverkliga dig själv, i vilken ålder du än är i. Oavsett om det innebär att växa upp, använda pärlörhängen och stadga dig vid 19 års ålder eller busa dagarna i ända, dansa nätterna långa och hångla i takkronorna på en hemmafest. Med risk för att låta överjävligt löjlig så vill jag dela med mig av några visdomsord som i alla fall jag lever mitt liv efter: Följ inte de regler omvärlden satt upp för dig, följ dina egna. Krydda med lite kärlek och respekt och voilá - smaka på livets sötma! Tänk att jag satt inne på nyckeln till lycka och meningen med livet!"

Skrivet av Hannah Arnhög, sex- och relationsredaktör.

Och jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Jag njöt när jag läste det. Hon har så jäkla rätt!

Jag har alltid undrat varför killar eller män kanske man ska säga ger en blommor (helst rosor, för det betyder att man veeeerkligen älskar dig) när man har bråkat eller när mannen ifråga beter sig som ett jävla arsle? Ja, men om du ger mig lite blommor så glömmer vi allt älskling! Ja, vissa brudar är ju verkligen puckade men vi vet nog vad ni håller på med! Jag skulle aldrig glömma ett bråk, vad som sagts och gjorts bara för att jag får blommor. Och varför är det just blommor? Varför kan det inte vara en skiva, ett par jeans eller en ny tv? Nej, en tv skulle ju aldrig visa hur mycket den älskar dig - som blommor gör, som dessutom dör (säkert tillsammans med kärleken tillslut).

Alltså, helt seriöst: finns det verkligen tjejer som tänker: Ja, du slog ju mig men nu när jag fått blommor så glömmer vi allt. Eller: ja, du var ju otrogen men med ett par rosor så känner jag mig speciell och att du aldrig kommer göra något sånt igen.

Jag har tagit emot blommor efter bråk, det har jag gjort. Men jag skulle aldrig glömma vad som hänt, jag blir mer förbannad när jag ser en kille ge blommor till en tjej. Om det inte är för att hon fyller år eller dylikt. Det kommer fram en känsla som jag inte trodde fanns och jag vill bara klappa på killen. Jag tror jag skriver om detta för att det hände förra veckan. Alltså, alla vet att killar ger en blommor. Kom på nått nytt! Eller ta er i kragen och erkänn att ni var dum i huvudet och ni ska göra allt i er makt att inte göra om det och göra tjejen till den lyckligaste. Och skippa därmed blommorna.

Brudar, gå inte på den där dealen med blommorna. Skäll ut karln istället. Kasta blommorna på honom! Tänk om vi gjorde samma sak, mannen skulle ju bara skratta åt oss.

 Till mig? Nej tack.

Och härmed har jag sagt mitt!

Brorsan har börjat kalla mig för en gammal hagga efter att jag fyllde 20. Ska han säga som snart är 30, HA!

Ja iallafall, vissa dagar kan jag tänka: åååh vad gammal jag är. När jag vet att jag inte alls är det, 20 år är ju bara så fjuttigt som det kan bli men endå så är jag äldre än igår. Jag tror vissa får enorm panik när de har blivit 20, för nu är man tamefan vuxen och ut med piercingarna och in med allt gammalt och säg byebye till alkoholen för det får man rynkor av! Hmm.. Ibland blir jag inte klok på folket som är i samma ålder som mig. Vänta tills du fyller 60, då kan du kalla dig gammal och kanske börja ta det lugnt ;)

Jag ska leva varje dag som att det är min sista. Ja, det är klart att det inte är alltid så. Men jag ska inte sluta dricka alkohol, sluta festa och umgås med härligt folk. Varför ska man säga hejdå till det roliga? Bara för att man är 20 år så ska man inte sluta leva sitt liv och tro att man är super vuxen, för jag anser att många som har fyllt så mycket ses i mina ögon som 15åringar. SÅ NEJ. Sluta inte leva för fan!

Visst måste man ta mycket ansvar när man skaffar egen lägenhet och jobb och allt sånt, men vem säger att man behöver sitta hemma och dega framför dåliga serier varje dag för det?

Och "bara" för att man är tjugo hela år så ska man ta ut piercingarna för att det ser "bra" ut. WTF!!! Dom ser ju likadana ut som tre år sedan när jag skaffade dom? Varför ska man ens ta ut dom? Visst, om man inte trivs, dom gör ont osv. Men jag skulle då aldrig ta ut mina älsklingar bara för att nån säger att jag ser yngre ut eller är omogen. Hur många 40+are är det inte som har piercingar? Uppfattas dom som omogna? Skulle inte tro det va'. Jag älskar mina piercingar! Och jag skulle aldrig ta ut dom för en brud/kille har tappat hoppet om att få leva ut.

Är det så att de unga har sån mycket press på sig att de glömmer att leva i nuet och ha kul?

Ja, jag kommer nog aldrig bli riktigt vuxen. Men det tror jag är en väldigt bra grej. Man ska vara en blandning, vuxen i vissa situationer och bara allmänt töntig och rolig när man kan. Om du känner dig prickad är du min match in heaven. För alla verkar ju ha gått och dött. Nej, jag ska väll pallra mitt stora feta grekiska arsle till tvättstugan nu!

Fast han har ett sånt svenskt namn så är han ganska osvensk faktiskt. Rock'n'roll går ju inte hem hos alla, helt otroligt?! Sverige ska uppskatta riktiga musiker och han är verkligen en som lever för musik. Och tack för det, han ger mig det jag behöver. Jag älskar hans band, hans egna sound, hans gitarrspel och hans röst.

Jag kommer nog aldrig kunna beskriva hur mycket jag gillar Dregen och Backyard Babies.

Men den där varma känslan jag får i magen, det där léendet jag får när jag hör musiken och hur lycklig jag blir när jag ser dom live; ja, det kan ingen ta ifrån mig.

I lördags så beställde brorsan två saker till mig från Backyard's shop. Ett par vantar och pins. Jag lääääängtar tills det kommer!

Japp, jag är alltid coolast i stan!

Oj, nu blev det visst en till kärleksförklaring, men man kan aldrig skriva för många eller hur?

Nu ska jag se på the mentalist,

PUSS!

Förut så kollade jag på lite Criminal Minds, käkade mackor och sen så vilade jag. Jag fick väll inte världens prinsessa sömn som man alltid önskar sig, utan vaknade hela tiden och så. Kanske var för att tven var på? Men på nått sätt är det alltid skönare när den är på när man bara ska vila. Jag mår fortfarande illa och är yr i skallen, men det går nog över snart. Mamma ska göra nån god och ovanlig (iallafall för mig) middag idag, så kanske jag får må bättre då. Jag måste verkligen ta mig till ica oxå, haha. Jag är alldeles för lat ibland, har ju trots allt en tjocktröja där som väntar på mig och det verkar börja bli riktigt kallt nu så.. Jag läste att Allsvenskan ska börja i mars oxå?! Hur fan tänker dom? Kommer ju få urinvägsinfektion och bli sjuk så fort man vill se på fotboll, men det är det nog värt. Om man hade bott i Sthlm vill säga ;)

*

Jag har läst lite på text tv om den där Boyzone medlemen som dog för några dagar sen. Märk: jag vet inte ens vilka det är och jag har aldrig lyssnat på dom. Men varför är det så mycket mer intressantare när kändisar (man kan bli kallad för kändis även fast man bara syns ibland) dör än när Greta på fjärde våningen dör? Varför får vissa så mycket plats i media och andra inte? Visst, nu har Sverige blivit loco' och det går väldigt mycket tokiga mördare här ute (om oftast är familjemedlemmar eller släktningar). Men även då väljer media att skriva om den som är mer intressant än den andra. Hmm.. Konstigt det där. Men iallafall, den där killen som dog i Boyzone dog i sina egna spyor. Det är nog nästan min värsta mardröm, fyfan. Tänk att vara stupfull och man måste spy och man bara råkar dö? Usch vad hemskt. Man blir ju skit rädd nu när man tänker på det, man ska försöka att bättre sig så man inte dricker så mycket nästa gång men det är ju som bortblåst när man får den där shoten. Tur att min kropp oftast springer till toan när det är dax för något sånt.

Jag hoppas bara inte det händer mig eller någon jag känner. Man tänker inte oftast på att döden är så nära, läskigt.

Nej, nu ska tydligen mamma ha datorn. Töntigt, right? Skulle kunna skriva en evighet, men jag vet ju att ni får ont i era små ögon då!

PUSS!

Två svenska soldater har skadats under en beskjutning i Afghanistan.

- De var ute på patrull, säger Philip Simon, pressekreterare på försvarsmakten.

En patrull ur svensk-finska Isafstyrkan i Afghanistan besköts i kväll.
Två svenska soldater skadades och är förda till sjukhus.
Överfallet skedde i Mazar-i-Sharif-området. Försvarsmakten vill inte uppge om svenskarna var ute på något särskilt uppdrag.
- Vi kommenterar inte vad vi gör eller hur vi patrullerar. De var ute på patrull, säger Philip Simon.

*

Jag hatar sånna där länder. Jag hatar att våra svenska män är där och offrar sina liv för freden. Och så finns det så mycket tok människor som bara vill skada och förstöra. Varför vill man skada de som ska hjälpa en? Varför vill man bomba sönder och döda folk i sitt eget land?

Jag förstår inte och det kommer jag aldrig göra heller. Jag mår så dåligt för jag vet att det är Mickes grupp som är där nere och om han inte hade träffat Gisse hade han oxå varit där.. Jag känner en av dom, Stefan. Jag hoppas verkligen allt är bra med honom och att dessa två soldater klarar sig. Ni förstår inte hur det är att ha en anhörig som är soldat, så sjukt jävla jobbigt. Jag kan bara ana hur det är för deras anhöriga..

Dessa soldater som gör allt för freden borde få alla priser i världen, de är mina förebilder. De är allt.

Bring our troops home.