Den här lillapluttgrejen gör stört ont. Det ser inte så fint ut måste jag säga. Att jag dessutom inte kan böja mig ner för att sätta igång micron gör det hela lite mer roligare. Tur att jag gillar att trycka på blåmärken.

Så, vad har vi lärt oss av detta?

Don't go to a rockkonsert and wilda runt! (var som en vanlig sundsvallsbo och stå stilla). 

Ikväll börjar ÄNTLIGEN Leffe Gw's program Veckans brott.

Nu har jag saknat gubben i rutan, äntligen har han ett eget program oxå!

Kvällens program handlar om dubbelmordet på Anna-Lena Svensson, 56 och Mohammed Ammouri, 8, i Linköping 2004 som fortfarande inte är löst trots säkrat dna och mordvapnet som var kvar.

Veckans brott börjar kl 21 på 1an, ikväll.

Ni vet hur man tänker "idag ska jag fixa det och det, jag ska köpa det, gå en promenad, kanske städa lite.." och så slår man upp sina små blå och märker att man inte orkar NÅNTING. Och man mår ju inte bättre av hur man märker att alla runt sig fixar tusan allting. Äh, sånna här dagar ska man ha, man gör ingenting, glor mest på tv eller datorn, bara burrar ihop sig i sängen, utan att vara depp - bara för att det finns sånna dagar oxå. När man är lat.

Jag ska ta vara på alla sånna här latdagar, för jag jobbar nämligen 2 pass denna vecka sedan veckan efter jobbar jag varje dag utom torsdag. Då har jag lovat mig själv att gå på Johnossi, jag har även lovat min söta vän det. För det är vi värda. Bara hon kommer ihåg det..

Jag har precis ätit en väldigt sen frukost.. Snart ska jag kolla klart på 2012, som jag inte orkade se klart igår. Jag måste ju säga att det hade varit lite fränare om man sett den på bio.

Jo just, tillsammans med den här latheten har jag blivit påhälsad av en förkylning. Härligt. När jag tittar ut och ser det gråa vädret så kanske det inte är så konstigt.. Usch, snart är det mörkt varje timme här i Norrland.

Föresten, har fortfarande ont i nacken av headbanging från i söndags. Fan vad grymt.

Puss.

Recension, Sundsvalls Tidning:

"Volbeat är ett av få band där varje liten detalj känns så kolossalt genomtänkt utan att det för den sakens skull känns det minsta tillgjort. Det är en svår balansgång där Satyricon är världsledande, men med Volbeat tätt nosande i hasorna.

Från det storslagna introt med den väldesignade Elvisdödskallen till att de sista tonerna tas i det perfekt välbalanserade extranumret går allt på räls. Åtminstone om man fortfarande menar det positiva i uttrycket och inte hysteriskt försenade tåg.

Med en Michael Poulsen på topphumör, ödmjuk framtoning och välvässad pipa ger Volbeat en storslagen show med utmärkt setlist och strålande visuell framtoning. Volbeats absoluta styrka är att de både kan ro hem genretrogna rockabillylåtar, metalmangel och deras egna patenterade genrehyrbrid utan att det inte känns det minsta konstigt eller spretigt.

Det befästs för övrigt fullständigt när LG Petrovs välkända kroppshydda gör entré för lite gästvrålning. Fantastiskt.

Volbeat demonstrerar inte bara att de är ett av Nordens absolut bästa liveband just nu, utan även den fullsatta Sporthallen visar framfötterna som en utmärkt arena för band som är för stora för spegelsalen, men för små för Nordichallen. Fler arrangemang här tack.

Den halva av publiken som blev skräckslagna av Entombed (enligt Poulsen själv lyssnade många i publiken enbart på Britney Spears. Och Volbeat såklart) repade sig förhoppningsvis av Volbeats skolboksexempel på hur hårdrock ska framföras live."