Idag jobbar jag med mamaaa, igen! Va mysigt :)

Jag måste ju säga att jag gillar hur camen på datorn tar fram det bästa i mig.. Eller på mig. Eller vafan.

Stoppa in valtungan sa ja!!

Vem fan vill stå å se sexig ut när man kan vara sig själv för en stund?!

Efter att ha lyckats städa rätt så fint och bytt sängkläder (det blev ingen tvättning för att NÅGON satt upp tiden igår, arg som ett bi blev jag, japp) samt lagat massa matlådor så hittade jag massa pins som bara låg i en hög, jag hittade även massa tygmärken. Så jag tog mitt pick och pack, satte mig i soffan och fixade om jeansjackan jag köpte för toklängesen, gjorde den till en väst och började sy fast alla tygmärken. Det blev snett och vint, men fränt. Nu är jag fränast i stan. Men det kanske ser lite konstigt ut när jag har amerikanska flaggan bak men svenska saker där framme, men har trots allt samma märken som de svenska militärerna, det tycker jag är finfint :)

Samtidigt som jag höll på med det kollade jag på Gilbert Grape, har haft sånt sug efter den fina filmen!

Efter ungefär 1,5-2 timmar så var jag klar. Det kanske inte var mitt smartaste drag att hålla på och sy när jag har problem med lederna.. Fick fruktansvärt ont. 

"Vill man bli fin får man lida pin" - jo tack. Kan inte göra nått utan att få ont. Skitleder. Och när vi ändå snackar skit om mina leder, så fick jag nytt recept på min magmedicin = jag kan ta medicinen för lederna igen! NU kanske jag slipper ha ont. 

Men jag har ju en fin väst iallafall!!

Jag kryddade med väldigt många pins, ska köpa mer tygmärken, det är lite snyggare! Men än så länge får detta duga. Och såklart fick mina älsklingsgrabbar en speciell plats.

Och så har ännu en AIK spelare lämnat lägret. Denna gång är det Sundsvallspojken Pontus Engblom, som blev såld till Norge. 

Jag tycker verkligen det är ett mysterium att han inte fått spelat mer den här säsongen, för han är verkligen bra - det har han bevisat både i AIK och när han var utlånad till Giffarna. Trots att han inte spelat så mycket hann iallafall göra 1-0 målet mot IFK Sillstryp denna pågående säsong.

20-årige Pontus Engblom kom till AIK från IFK Sundsvall inför säsongen 2009 och tävlingsdebuten skedde borta mot IFK Norrköping (2-1) i 16-delsfinalen av Svenska cupen den 26 april 2009 då han inledde på topp tillsammans med Iván Obolo. Det första målet kom borta mot Östers IF (3-1) i Svenska cupen den 25 maj 2010 då han, framspelad av Nils-Eric Johansson, fastställde slutresultatet i den andra förlängningskvarten. Totalt blev det 33 tävlingsmatcher, varav 16 från start, och tre mål i AIK-tröjan.

- Jag vill tacka alla i AIK och inte minst supportrarna för fina år i klubben och nu ser jag fram emot nya utmaningar i FK Haugesund, säger Pontus Engblom.

Jag drömde om Swedish House Mafia grabbarna inatt. Därav rubriken. Detta är första gången jag förklarar varför jag har en rubrik. Detta är historiskt!! Jag drömde att vi gick runt på Södermalm och skulle ta oss till mitt jobb, det var snöstorm och vi fick klättra upp, fast jag rullade ner.. Måste sluta äta chips.. 

Enda sedan jag kom hem från Stockholm i söndags har jag mått som ett drägg. Jag är sjukt trött och har noll energi. Jag har värre allergi än någonsin så jag tror det spelar in, eftersom jag sover som vanligt (bra alltså). I måndags så blev jag attackerad av flera myggor och bromsar som tuggade sönder mig, hela min fot och en hand är helt fucked up, svullen och grejer. Det verkar som jag inte tål att bli biten?! Eller är det som vanligt att min kropp inte riktigt blir som alla andra..?

Jag vet att fotbilder är skitäckligt, därför ger jag er denna som kanske också tycker det - alltid lika roligt att äckla någon med mina fula fötter.. Hoho.

Nu sitter jag iallafall på jobbet, ska sluta om någon timme. Jag fick den briljanta idén att ta med datorn, även på dagtid. Tänk att det finns den lyxen. 

När jag slutat ska jag hämta ut ett paket och handla lite, sedan vidare hem och tvätta och städa, som verkligen behövs!

Jag har ett till pass på torsdag, sedan är jag ledig i helgen igen. De nästa två kommande veckorna kommer jag leva på jobbet typ, jag börjar känna lite ågren över allt, men jag får tänka på att jag får en svinigt bra lön. Allt detta jobbande medför att jag kanske inte kommer hinna flytta in tidigare, buhuuu!! Men som tur är är jag ledig när inflyttningsdatumet är. Jag får hoppas att dagarna går fort som dom hittills har gjort ba! Jag kan knappt vänta meeeeeeeeeeeeeer.. 

Nej, nu ska jag glo lite på Jersey Shore innan mamma kommer och löser av mig. 

Pusspuss.

Jaaa, så satt jag här igen. Jag har faktiskt längtat lite att skriva vad jag tyckte om konserten. Hoppas jag kommer ihåg allt jag vill skriva. 

Jag har aldrig lyssnat på Pearl Jam så där frenetiskt och jag började inte heller göra det när jag visste att jag skulle gå på konserten. Jag har dock alltid gillat musiken, även fast det ibland kan bli lite för lugnt för min smak. Men jag älskar verkligen Mr. Vedder's röst. Det är en one of a kind så att säga.

Vi kom dit väldigt tidigt, då det stod helt tokigt på biljetten. Vi insåg väldigt snabbt att vi inte kunde sitta där platserna var för mamma lider av extrem höjdskräck och vi hade platser väääldigt högt upp, jag blev också väldigt darrig i benen. Vi tog oss ner och fick nya platser av en snäll tjej i informationen. Då satt vi längst bak men såg precis allt, det var som man var nära ändå på nått sätt. 

Jag var lite skakig för mamma var skakig och hade väldigt ont i fötterna, så jag var inte topp på konserten måste jag säga. Det var tråkigt, men fick lyssna på riktigt bra musik!!

Pearl Jam började med en lugn låt. Helt värdelöst. Publiken var så sjukt pepp och började med en opepp låt är väll inte det smartaste. Men sedan ändrade sig allt. I 3 TIMMAR spelade bandet. 3 timmar!! Även fast jag satt så kändes det som jag sprungit maraton efter det.

Eddie Vedder och resten av bandet, framförallt ena gitarristen och basisten var riktigt peppade - de älskade vad de gjorde helt enkelt. Efter några låtar tar Eddie fram ett papper och börja prata svenska, "vad längesen vi såg, 12 år sedan.. Varför har ni inte ringt??". Han pratade säkert 5 min, och det var bra svenska också. Han är väldigt rolig den där mannen. 

De öste såklart vidare, blandade gammalt med nytt, deras egna låtar och covers. 

De seglade iväg väldigt ofta och körde många solon (i första solot så gick Eddie iväg och skrev en autograf till ett fan) och det blev tillslut lite jobbigt, för många solon för ofta blir jobbigt. Men publiken var igång exakt hela tiden, hela Globen kokade och det var en stor stor fest. 

Man kan ju säga kort och gott att de levererade, dom där i Pearl Jam. De förklarade gång på gång kärleken till fansen och deras spotlights och lampor var på oss istället på dom. Hela arenan släcktes en stund, en lampa lyser endast på Vedder - han tar upp sin gitarr så det blir ett bländade ljus och lyser på precis alla i publiken, det tar tid men alla får det där ljuset på sig. Och det tackade inte bara fansen, utan alla som hjälper till: crew och roddare, folk de mött och blivit inspirerade av. Helt otroligt, det var första gången jag hört något liknande.

Jag har faktiskt aldrig sett ett band älska sina fans så mycket, och köra på så länge - utan att bli trötta. Eddie drack väldigt många flarror med vin, men konstigt nog höll rösten hela vägen ut trots alla glädjeskrik och tjut.

Trots att jag var lite mör i kroppen (och ännu mer efter konserten) så var det här en riktig upplevelse. Jag vill skriva om alla låtar men det orkar nog ingen läsa. Det räcker med att säga att det var totalt jävla skit bra. Tacktacktack för att det fortfarande finns ett sånt här band; som gör allt för fansen, allt för musiken och kärleken. Tack.

Tjejen och killen längst till höger kom upp på scenen och blev firade för de fyllde år.

Möts av att flera stycken skriver i ren frustration att Eddie Vedder inte är gay.

Sorry, men jag har hört det. Hoppas han inte läser min blogg (som är på svenska) och blir ledsen över det nu bara.. Jag ber om ursäkt, eftersom jag klev på ömma tår märkte jag.

Nåja. 

Har haft några få härliga dagar i Stockholm.

Jag insåg snabbt både på y-bussen och när vi var framme att jag nog inte behöver åka utomlands, det finns tusan turister överallt!

När vi kom fram satte vi oss på en bar och slappade, dressade sedan om på hotellet och gav oss ut i Gamla Stan. Åt en underbar middag på Vasa's, jag slog på stort och käkade Entricote (jag orkar inte flasha med hur det ska stavas..). Vi styrde senare kosan mot Anchor och lyssnade på bra musik, drack gott och snackade med fina killar. Förutom en då. Han påstod att jag hade fördomar mot han (för han var brat och moderat och satt på en rockbar). Senare sa han tydligen att vi norrlänningar tror vi är nått för vi är postitiva och kan skratta, att allt det bara var en fasad. Jag hörde inte det för jag måste ha slagit av mina öron, men undra vem som hade fördomar jag.. 

Senare på kvällen så fick jag agera livvakt åt min käre mor, jag är jävligt hetsig som person men om det är nån som vill något illa med dom jag är med (framförallt mamma!) då jäklar åker nävarna fram. Tur att t-banan kom fort så jag inte behövde engagera allt för mycket.. 

På lördagen så var jag lite bakis och mycket allergisk. Mina ögon blir helt knäppa i Stockholm, dom blir så tunga och kli:iga.

Vi käkade jätte god frukost lite längre bort från hotellet, åkte in i Gamla Stan igen och knatade runt. Jag shoppade (äääntligen!), hittade mig tshirts, bandanas, en stjärnljuslykta och så köpte jag mig en dragkedjetröja med Backyard Babies. Jag har kollat på den jätte länge, den var jätte dyr men kunde inte låta bli. Den skulle bli min och så blev det!

Både i fredags och i lördags har det varit så sjukt varmt, vi fick ta många pauser så vi inte skulle svettas ihjäl - samt ta flera duschar på hotellet.

På kvällen käkade vi fish and chips och surrade skit. Sedan var det dax för konsert och Pearl Jam!!

Fortsättning följer.. För nu orkar jag inte skriva mer! :) Återkommer med text och bild om konserten imorgon. Nu ska jag dra fram en madrass som jag ska sova på, istället för tältsängen.

Jag knäppte knappt några kort, vet inte varför men det känns så jobbigt bara.. Haha.

Och så var lördagen här. Lördagen är kommen! 

Jag har faktiskt inte tänkt på konserten så mycket, då det varit sååå långt borta. Nu har jag börjat inse vilket jäkla band jag ska se. Många förhoppningar har jag, hoppas det blir tokbra ikväll! Men inget kan väll gå fel när Eddie Vedder visar upp sitt fina tryne och underbara röst?! Varför varför är han gay är ju min numrero ono fråga.. 

Jag hoppas vi har bra platser och att min kamera vill lyda mig. 

Och jag tror jag kommer ha en förjävla bra kväll! :)