Hej! Jag har läser din blogg och har sett att du har gjort några nya tatueringar. Kan du inte visa alla i ett inlägg eller nått? Varför valde du att göra just dom, gjorde det ont osv? Skulle vara jätte kul att se :) Kram!  

Svar: Ja, det är klart. Sånna här inlägg är roliga att göra, jag skrev även en text om mina erfarenheter och tips i slutet så here go!: 

2007 var året då jag gjorde det dumma beslutet att tatuera mig för första gången, det blev rätt mycket med tre stjärnor på varje underarm. Och rätt dåligt. Jag var nog nöjd med dessa i en månad, kanske mindre. Innan jag insåg hur hemska de såg ut. Jag fattar inte alls hur jag tänkte där. Eftersom det här var det första jag gjorde tyckte jag att det gjorde väldigt ont och jag ville dödens dö. Jag hade  (vad jag kan minnas) ingen bakrund till varför jag gjorde dom, mer än att jag sa att jag var en stjärna (det funkar än!!).

Gjord privat.

2010 Av en ren slump blev jag kompis med en tjej efter ett krogbesök som precis börjat gaddat. Hon fick försöka att göra underarmarna lite bättre, med fler färgglada stjärnor. Jag var fortfarande väldigt missnöjd över de första men jag tyckte ändå att de blev lite bättre med det nya, men så fort jag började inspektera det hela noggrannare började jag vantrivas i mitt eget skinn mer och mer. Andra gången jag tatuerade armarna tyckte jag inte alls att det kändes, färgläggningen kändes mer än linjerna. Varför det inte gjorde ont berodde nog mest på att hon tog i för löst (fick fylla i dom igen under 2011).

Gjord privat. 

2010 Samma dag som jag gjorde underarmarna gjorde jag även en röd stjärna på vänster ringfinger, den är jag jätte nöjd med, den är så söt och fin och passar perfekt där. Det kändes knappt när jag gjorde den, det gick väldigt fort.

Gjord privat.

2011 På baksidorna av båda benen har jag Backyard Babies döskallarna. Äntligen fick jag dom på plats på kroppen och är väldigt glad över det, jag älskar det bandet! Jag ville ha det så simpelt som möjligt och endast ögonhålorna i fyllda. Många som jag mött säger "oh fyfan, det där måste ha gjort jätte ont!", men det gjorde faktiskt inte det. Det sved som fan när hon var längst sidorna, annars var det en smärta som gick att uthärda. Dock så fick jag världens tatueringsfrossa (precis som när man har feber, kroppen har fått utstått för mycket) under natten, jag gjorde inte bara benen utan fyllde även i underarmarna och tatuerade fingret så det kanske inte var så konstigt.. Jag måste fylla i dom eftersom de sitter på ett ställe som gör att det nöts ganska mycket.

Ett extra plus i kanten är ju att Dregen la ut den här bilden på hans facebooksida.. Lycklig tjej?!

Gjord privat.

2011 Samtidigt som jag gjorde BYB döskallarna så tatuerade jag in "Shhh.." på vänster pekfinger. Mest för att visa när människor ska hålla käften, det är en rolig tatuering bara. Den här gjorde så ont så jag ville skjuta mig själv, det gick fort men smärtan.. Jag har fyllt i den tre gånger (bilden visar när den är i fylld för tredje gången) och mer blir det nog inte. Det är väldigt svårläkt och det nöts ändå bort väldigt fort, den får helt enkelt vara tills den kanske inte syns mer! Och det gör för ont för att fylla på ofta, haha. 

Gjord privat.

2011 Jag fortsatte med tatueringar under 2011 och denna gång blev det en text i nacken, hos en helt ny tatuerare (för mig då). Det var Håcke som fick göra den här texten, och efter det har jag bara gått till han och det tänker jag fortsätta med, han är enligt mig den bästa tatueraren här i Sundsvall (kanske Sverige?, då dom ville ha med han till Ink master Sverige), han kan göra ALLT.

Jaja, den här texten symboliserar precis vad det står - jag vet inte vart jag ska men jag ska komma dit. En klockren text. Man behöver inte veta allt i livet. Smärtan var inte alls farlig, det tog nog mindre än 10 min så var den klar, en lätt match för fröken Falk! (På bilden är den precis klar, har ingen annan bild då det är svårt att knäppa kort på sin egna nacke..)

Gjord av Håcke, Sundsvalls Tattoo.

2011 Innan året var slut så hann jag med ännu en tatuering. Den här sitter på höger vad och ni ser ju precis vad det är för något. Jag älskar laget AIK och kommer alltid göra det (vad alla andra än säger), jag är så jädrans stolt över den här!! Man ska visa sina färger och sin tro. Detta är ju en stor tatuering så den kändes ju, men inte så farligt. Det värsta var nog när han råkade komma åt någon nerv som gjorde att jag haltade ett tag, haha. Jag fick dessutom frossa även denna gång jag tatuerade mig, väldigt oskönt.

Gjord av Håcke, Sundsvalls Tattoo.    

2012 I slutet av 2012 var det dax för något stort. Ett porträtt på min mormor och morfar! Jag har läänge haft ett kort (litet som ett automatkort) nålat fast på väggen som jag har älskat så mycket, det var när de var unga, precis hade träffats och var nykära. Dessutom väldigt väldigt snygga. Jag har alltid vetat att någon gång ska jag tatuera in dom på kroppen, men hade väldigt svårt att veta vart. Det blev tillslut på vänster arm, så jag alltid kan se dom. Jag älskar resultatet, det är så himla bra gjort! Detta är min hyllning till min avlidna morfar och levande mormor, för allt de givit mig. Jag älskar dom så.

Gjord av Håcke, Sundsvalls Tattoo.

2012 Efter att ha varit så missnöjd med mina underarmar så länge så ville jag verkligen göra något åt det och få bli snygg OCH nöjd. Om jag knappt kände något de tre första gångerna nålen var där så kände jag desto mer nu - SATAN vad det sved och gjorde ont (framförallt på handlederna). Det var väldigt oskönt, men jag intalade mig själv att snart är det klart, snart är jag fin, allt kommer vara värt det - och precis så blev det ju. Jag valde att göra skuggade rosor ovanpå stjärnorna, de blev inte dolda, nu smälter allt in som en helhet. På första bilden (vänster arm) skrev jag Mamma längs ena rosen, hon av alla mammor är värda det. Som hon kämpat, som hon tagit hand om mig. Även här visste jag att jag skulle skriva mamma någonstans, nu ser jag det tydligt och kommer föralltid att ha henne där och påminnas om hur tacksam jag är att hon är just min mamma.

Gjord av Håcke, Sundsvalls Tattoo.

*

Som ni kunde se så fick jag frossa några gånger efter att jag tatuerat mig. Antagligen för att jag är extra känslig och att det varit stora jobb som man har gjort. De senaste stora tre tatueringarna som jag gjort, på armarna, har jag förhindrat att frossan ska dyka upp under natten genom att ta alvedon. En tablett utspridda under dagen och kvällen efter att det är klart. Det har verkligen hjälpt och jag har inte känt något alls. Ett tips till dig som kanske är lika känslig som mig!

Den bästa salvan efter du gjort en tatuering är Bepanthen, den åker in snabbt i huden, du behöver inget mycket alls och den är mycket mjukare och skönare att lägga på än tex Helosan.

Jag råder alla att gå till en riktig tatuerare på en riktig salong, jag hade bara tur att den andra privata tatueraren jag fann var en duktig (dock oerfaren och försiktig) tjej, men man kan ju trots allt bli helt förstörd och det kommer alltid sitta där på en. Man ska tänka igenom på vad man verkligen vill ha, kommer jag vara lika nöjd om 10 år? Gör något personligt, något som inte alla har. Gör inte något som är inne för stunden. Om man hittar en bild på något man vill göra - gör något med den så det inte blir en total ripoff, för varför vill man ha en exakt likadan tatuering som någon annan i världen har..?

Ska jag göra något mer då? Ja, det är klart. Efter jag gjorde underarmarna, på kvällen, svor jag att aldrig göra en till tatuering, det gjorde så himla ont, jag kunde inte ens böja på dom. Men vem försöker jag lura egentligen? 

Vad jag vet just nu är att det kommer bli ett till porträtt, på vem och vart håller jag hemligt tills den sitter där den ska. Men det kommer jag vänta med, jag har ju hela livet på mig som min tatuerare säger varje gång jag är där (men jag vill ju ha allt nuuuuuuu!).