Alla har vi drömmar, alla drömmer vi något. Likaså jag. Jag har alltid tyckt att drömmar är något bra, man ska drömma, men det är samtidigt det där som man kanske aldrig upppnår.

Därför drömmer jag mycket om rock'n'roll, att få stå på scenen på något sätt, att folk vet vem jag är, att jag är fylld med pengar och kändisskap.

Resten är bara något man kan uppnå om man har lite jävlar anamma i sig.

När jag var liten drömde jag att få vara ihop med Ken och leva Barbieliv.

Nu är jag bara glad att jag har mina söta vänner och familj, den där Ken kommer när han kommer ;)

Lite mer drömmar som kan bli sanna är att jag ska få fast jobb någongång i mitt liv, få bo där jag verkligen vill bo (älskade Stockholm) och få leva exakt som jag vill.

Drömmar formar en, men ska inte ta över en.