Den som har orkat klicka sig in på min blogg under dagen kunde ju säkert se inlägget om att jag skulle iväg och tatuera mig igen. 

Det var inte längesen sen jag gjorde porträttet men han hade en tid för mig på en gång, så det var ju bara att tuta och köra.

Imorse gjorde jag om mina tatueringar som jag redan hade på underarmarna; 12 stycken stjärnor på varje arm, varav 6 är i färg. Jag har inte alls känt mig nöjd över armarna, jag har helst inte ens viljat kolla på dom för dom 6 första jag gjorde var verkliiiigeeeeennn dåliga. Fattar inte hur jag tänkte där. Nåja. Man kan ju inte ångra det, dom sitter ju där dom sitter.

Eftersom jag inte var nöjd ville jag ju göra något åt det och min tatuerare frågade om jag inte ville ha rosor, efter timmar av letande efter de perfekta rosorna som passade mig perfekt (vissa rosor ser så himla tillgjorda ut). Sedan var det det andra problemet - hur tusan ska de sitta när det inte finns så mycket yta på armarna?

Efter några minuters diskussion så tog jag beslutet att göra dom mitt i smeten. Jag fattade inte hur karln skulle lyckas med det men när han satte igång och det började ta form så såg jag hur himla bra det blev, istället för att dölja stjärnorna så gjorde man dom som ett med rosorna. Han fyllde även konturerna och gjorde de mer raka. 

Jag har alltid velat skriva mamma någonstans på kroppen, och här hade jag ju det perfekta tillfället att skriva det. Jag har det skrivit på vänster arm, där porträttet med mormor och morfar även sitter. Det är min familj arm så att säga.

Jag blev så himla nöjd med resultatet, nu är jag ÄNTLIGEN nöjd och stolt över mina underarmar som jag avskytt en sån lång tid. Och glad är jag att det är gjort, för fan vad det inte var skönt. Jag fattar inte hur jag ska ligga och sova sedan, antagligen som en räka.

När det var klart så kom mamma och hämtade upp mig och vi åkte ut till Birsta för att shoppa massa saker till lägenheten min. Innan vi gick in på första affären så var jag ju tvungen att visa mamma vad det stod på armen. Eftersom det var plast över så såg hon knappt, hon kollade mest på rosen tills jag pekade "vad står det här då?", och så började hon gråta, haha. Lillamamma. Hon blev så jädrans glad, jag var tvungen att krama om henne och säga att det ska ju stå så där. Det var meningen.

Glad över hennes glädjetårar så shoppade vi loss; jag köpte mig blombräder, ljus, termometer, lampa,julgrejer och mat. Vi var även på minneslunden en sväng och tände ljus till våra nära och kära som gått bort, vi hängde upp hjärtan i en stor gran också, fast man inte får det.. Oooohhh. Var och sa hej till min gammelmormor, vi har båda samma namn som henne i mellannamn, det är lite häftigt när man tänker på det.

När jag kom hem så skulle jag ju få upp dom där blombräderna.. Det var ju fan inte det lättaste. Och skruvarna sitter inte riktigt i brädan, men förhoppningsvis räcker det med att dom sitter som sten i väggen. Nu är det mycket finare här hemma vid fönstren!

Nu ska jag försöka orka mig på att städa undan kaoset, diska och ställa ut jultomtar.. Och glo på mördare på Criminal Minds såklart.

Äh, vi kluddar lite mer på min vita kropp en torsdagsmorgon som denna tycker jag :)